Predov (Preventing domestic violence)

Preventing domestic violence (Predov) är ett behandlingsprogram för våldsutövare i nära relationer som började utvecklas av den svenska kriminalvården 2018. Det är tänkt att även kunna användas i socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Vetenskaplig uppföljning av Predov

Kriminalvården och Socialstyrelsen genomför för närvarande en vetenskaplig uppföljning av Predov på uppdrag av regeringen. Uppdraget ska slutredovisas under 2028.
 
Uppföljningen sker i samarbete med verksamheter som har anmält sitt intresse att medverka.

Målgrupp: Ungdomar och vuxna som har utövat psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld mot närstående

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Målgruppen är ungdomar och vuxna som har utövat psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld mot närstående och som har medelstor risk för återfall i sådant beteende. Programmet kan även användas för personer med hög risk, om det kompletteras med ytterligare insatser.

Syfte

Syftet är att klienten ska upphöra med sitt våldsbeteende och stärka sin förmåga att skapa och bibehålla trygga, nära relationer.

Innehåll och genomförande

Predov är en form av kognitiv beteendeterapi och bygger på social inlärningsteori. Metoden utgår från en förklaringsmodell för enskilda våldshändelser som ger direkta och i tiden närliggande (proximala) riskfaktorer större betydelse än indirekta och bakomliggande (distala) riskfaktorer.

Behandlingen är individuell och riktas mot det som ses som viktiga drivkrafter bakom våldet: attityder som stödjer våld, brister i känsloregleringen, svartsjuka och extrem upptagenhet av partnern, bristande självkontroll, bristande förmåga att kommunicera och lösa problem och konflikter, bruk av alkohol och droger samt antisocialt umgänge. Metoden är inriktad på dels att lära klienten nya strategier och färdigheter för att öka riskmedvetenhet och självkontroll, dels att klienten ska identifiera viktiga värden att sträva mot i sin livsföring.

Arbetet delas in i tre faser. I fas 1 bedömer programledaren klientens behandlingsbehov, och tillsammans identifierar de akuta strategier och åtgärder för att våldet ska upphöra. Klienten ska få ökade kunskaper om hur våldsbeteende uppkommer, identifiera risksituationer och få ökad insikt i hur våldet påverkar och påverkas av nära relationer. Samtal förs om vilka steg klienten kan ta för att i ökad grad handla i enlighet med sina värderingar.

Fas 2 behandlar tre teman: känslor och balans i livet, tankar och regler om relationer samt kommunikation och relationer. Varje möte utgår från ett så kallat situationskort, som beskriver en situation med risk för våld, till exempel att en person har negativa känslor eller är i konflikt med sin partner, känner sig avvisad, misstänker otrohet eller känner behov av att kontrollera eller isolera partnern. Utifrån situationskortet analyserar programledaren och klienten en verklig situation så som klienten minns den och identifierar strategier som klienten kan använda i framtida situationer av samma slag.

I fas 3 får klienten i rollspel och som hemuppgifter upprepade gånger träna på sina strategier för att förhindra återfall i våld. Det upprättas en vidmakthållandeplan för hur klienten ska fortsätta sin träning och få det stöd i sitt nätverk som kan behövas i framtiden.

Omfattning och intensitet

Predov omfattar 22 programmöten som normalt hålls en eller två gånger i veckan. Den totala mötestiden är 25 timmar, men det stora arbetet görs mellan mötena i form av hemuppgifter.

Utbildning och licens

Utbildning till programledare ges tills vidare endast till personal i kriminalvården.

Kunskap om insatsens effekter

Effekterna av Predov har inte utvärderats vetenskapligt. Socialstyrelsen har sammanställt forskning om metoder för arbete med våldsutövare i nära relationer. Översikten "Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer" visar att det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd i forskningslitteraturen för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas som den som i första hand bör användas. I översikten beskrivs både metoder som har utvärderats med slutsatsen att de har positiva effekter och metoder som inte har effektutvärderats men som används i Sverige. Metoderna har flera likheter.

Publicerad: