PGSI (Problem Gambling Severity Index)

Formuläret är framtaget för att mäta spelproblem i större grupper (till exempel en befolkning) i forskning, men används numera även för att mäta spelproblem hos patienter eller klienter. Om instrumentet används för att bedöma individers spelproblem bör det kompletteras med annan information.

I Sverige används PGSI i Swelogs befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet.

Swelogs befolkningsstudie – Swedish longitudinal gambling study (folkhalsomyndigheten.se)

Syfte

PGSI mäter risk för spelproblem eller spelproblem under det senaste året.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

PGSI är ursprungligen en del av ett längre frågeformulär, Canadian Problem Gambling Index (CPGI). PGSI består av nio självskattningsfrågor som berör olika aspekter av spelproblem, till exempel tecken på beroende (så som upptagenhet eller kontrollförlust) eller negativa konsekvenser av spelandet (stress, ångest eller skuldkänslor). PGSI används i Sverige bland annat av Folkhälsomyndigheten i den longitudinella befolkningsstudien om spel och hälsa.

Swelogs befolkningsstudie – Swedish longitudinal gambling study (folkhalsomyndigheten.se)

Det har utvecklats ett antal korta versioner av PGSI. En sådan kortversion, Riskabelt spelande, finns på svenska, och används av Folkhälsomyndigheten i undersökningen den Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor och av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning i deras återkommande undersökning Skolelevers drogvanor 2022. Den består av fyra frågor ur PGSI.

• Riskabelt spelande (folkhalsomyndigheten.se)
• Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor (folkhalsomyndigheten.se)
• Skolelevers drogvanor 2022 (can.se)

Omfattning och intensitet

Poängsättning

Svaren på de nio frågorna ges följande poäng: Aldrig=0; Ibland=1; Ofta=2; Nästan alltid=3. Poängen summeras till 0-27 poäng, där högre poäng indikerar allvarligare problem. En vanligt förekommande kategorisering baserat på poängsumman är:

• 0 poäng: inga spelproblem
• 1-2: viss risk för spelproblem
• 3-7: förhöjd risk för spelproblem
• 8-27: spelproblem

I forskning slås de två kategorierna ”förhöjd risk” och ”spelproblem” ofta ihop, eftersom det ofta blir för få individer i den senare kategorin för att kunna göra statistiska analyser.

Tidsåtgång och återkoppling

Det tar 5-10 minuter att fylla i frågorna. Eftersom instrumentet är avsett för forskning är ingen återkoppling framtagen.

Utbildning och licens

Det finns ingen utbildning, behörighets- eller licenskrav för att få använda instrumentet.

Tillgänglighet

Folkhälsomyndigheten har översatt frågorna till svenska och de finns att ladda ned:

PGSI – Problem Gambling Severity Index (folkhalsomyndigheten.se).

Kunskapsunderlag

PGSI ingår i kunskapsstödet "Behandling av spelmissbruk och spelberoende" som ett exempel på en bedömningsmetod som bör användas vid utredning av missbruk eller beroende av spel om pengar.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande PGSI:

PGSI (Problem Gambling Severity Index) för att mäta förekomsten av spelproblem (sbu.se)

Den vetenskapliga kunskapsluckan är ett resultat av den systematiska översikten av standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (barn, ungdomar och unga vuxna t.o.m. 21 år). Slutsatsen från översikten är att för att skaffa mer kunskap behövs såväl nya välgjorda systematiska översikter som fler primärstudier på området för den specifika målgruppen. Det behövs ökat fokus på psykometriska egenskaper av bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens kontext.

Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (sbu.se)

Referenser

• Mäta och upptäcka spelproblem (spelprevention.se)
• FBanken (carlbring.se)
• Ferris, J. & Wynne, H. (2001). The Canadian Problem Gambling Index: Final Report. Ottawa: Canadian Centre on Substance Abuse (CCSA).