Medling vid brott
Målgrupp: Barn och unga (0–18 år) samt ungdomar (13–21 år)
Typ av metod: Insats
Syfte: Att gärningspersonen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret ska ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser
Finns metoden i Socialstyrelsens publicerade nationella riktlinjer eller rekommendationer?
Nej, Socialstyrelsen har inte tagit ställning till metoden enligt processen att ta fram nationella riktlinjer eller rekommendationer. Läs vidare i Rekommendationer i nationella riktlinjer.
Kunskapsunderlag – status: Systematisk genomgång – det saknades tillförlitlig effektforskning.
En bred och systematisk litteratursökning har genomförts, och identifierad forskning är otillräcklig för att bedöma insatsens effekt Notera publiceringsdatum – forskningsläget kan ha ändrats sedan dess. Läs vidare i Om metodguiden, bedömningsmetoder och insatsers effekter.
Målgrupp
Insatsen är främst avsedd för lagöverträdare under 21 år samt berörda brottsoffer. Om gärningspersonen är under tolv år får medling ske endast om det finns synnerliga skäl. Någon övre åldersgräns finns inte i lagstiftningen.
Syfte
Insatsen syftar till att gärningspersonen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret ska ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser.
Innehåll och genomförande
Medling vid brott bygger på teorier om reparativ rättvisa (engelska restorative justice) där man betonar försoning och reparation av skadan snarare än kräver straff för den brottsliga gärningen. I Sverige används insatsen sedan 2002 utifrån medlingslagen (lag 2002:445 om medling med anledning av brott). Lagen är en ramlag och reglerar inte insatsen i detalj men framhåller att deltagandet ska vara frivilligt och ske i båda parters intresse. Insatsen kan när som helst avbrytas av någon av parterna.
Medlaren är vanligtvis en tjänsteman inom socialtjänsten men kan också vara en lekman. Både gärningspersonen och brottsoffret informeras om vad medlingen innebär. Ibland träffar medlaren gärningspersonen och brottsoffret samt eventuella vårdnadshavare före medlingen, vid så kallade förmöten. Vid själva medlingsmötet ska brottsoffret ges möjlighet att berätta om sin upplevelse av brottet och dess följder och gärningspersonen ska få möjlighet att berätta varför hen begick gärningen och få möjlighet att ge sin syn på sin situation. Vid såväl förberedande möten som medlingsmöten kan vårdnadshavare eller andra stödpersoner för båda parter delta.
Omfattning och intensitet
Kan bestå i ett eller flera enskilda förmöten med gärningspersonen och brottsoffret samt ett medlingsmöte.
Utbildning och licens
Det finns i dag inga formella krav på grundutbildning för att bli medlare. Medlaren kan vara lekman eller tjänsteman och ska enligt medlingslagen vara opartisk, kompetent och rättrådig. Kommunen är skyldig att sörja för att medling kan erbjudas när ett brott har begåtts av en person som inte har fyllt 21 år. Det finns dock ingen myndighet som anordnar utbildningar, utan detta sker lokalt, via föreningsverksamhet eller privat konsultverksamhet.
Kunskap om insatsens effekter
Socialstyrelsen
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
Medling vid brott ingår i en översikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott (sbu.se)
Resultatet av översikten visar att det inte går att avgöra vilka specifika psykosociala öppenvårdsinsatser som är mer effektiva än de som de har jämförts med när det gäller återfall i brott de följande åren (i genomsnitt två år). Även om det saknas vetenskaplig kunskap om vilka effekter som olika specifika psykosociala öppenvårdsinsatser kan ha på ungdomars återfall i brott innebär det inte att socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin per automatik ska sluta att använda dem.
Källor för beskrivning av metoden
Socialstyrelsen. Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020.