MBT (Mentaliseringsbaserad terapi)

Initialt utvecklades MBT för behandling av emotionellt instabilt personlighetssyndrom hos vuxna, men har sedan utvecklats och används idag för behandling av flera personlighetssyndrom, exempelvis antisocialt personlighetssyndrom. Samsjuklighet med exempelvis depression, ångestsyndrom, komplex PTSD, substansbruk eller ätstörningsproblematik är inte ett hinder för behandling.

Det finns även MBT-A för ungdomar, MBT-C för barn och MBT-F för familjer, då man arbetar med exempelvis relationen mellan barn och förälder, självskadebeteende, impulskontroll eller affektreglering

Målgrupp

Vuxna med personlighetssyndrom, med eller utan samsjuklighet. Barn och ungdomar med självskadebeteende, låg impulskontroll eller svårigheter med affektreglering.

Syfte

MBT syftar till att öka förståelsen för sina egna och andras känslor och tankar samt hur dessa påverkar ens egna och andras handlingar. Detta leder i sin tur till ökad impulskontroll och affektreglering samt förbättrade interpersonella relationer.

Innehåll och genomförande

MBT bygger bland annat på anknytningsteori, utvecklingspsykologi och neuropsykologi. Mentalisering innebär förmågan att föreställa sig och förstå sina egna och andras inre mentala upplevelser, såsom känslor eller tankar, i relation till sina egna och andras handlingar och den yttre omvärlden. Ofta beskrivs mentalisering som förmågan att se sig själv utifrån och andra inifrån. Mentalisering är relationellt och utvecklas i nära relationer redan från födseln, exempelvis då en förälder hjälper barnet att tolka och förstå sina upplevelser av känslor, hunger eller trötthet.

Inom MBT finns flertalet strukturerade behandlingsprogram, beroende på bland annat klientens ålder och problematik. Behandlingen är indelad i olika faser och består vanligtvis av flera olika komponenter. Initialt görs en kartläggning av klientens problematik, bedömning av mentaliseringsförmåga och eventuell diagnostik. Det ges också information om behandlingens upplägg, sätts upp mål för behandlingen och en krisplan upprättas. Sedan följer psykoedukation om symtom och diagnostik, mentalisering, anknytning och affektreglering.

Efter detta väljs behandlingsinterventioner, ofta individualterapi i kombination med exempelvis gruppterapi och/eller familjeterapi. I början av behandlingen ligger fokus främst på att arbeta med klientens impulsivitet och affektreglering, medan slutet av behandlingen främst fokuserar på att utveckla klientens interpersonella och sociala färdigheter. En viktig del av behandlingen är också att regelbundet följa upp behandlingsmålen och klientens utveckling.

Behandlingen hålls företrädesvis av ett team av behandlare som har gemensam handledning och kan hjälpa varandra att mentalisera kring klienten, men kan om det inte är möjligt även hållas av en enskild behandlare.

Omfattning och intensitet

MBT finns som korttidsbehandling på upp till 10 tillfällen, men är vanligare som längre behandling, då ofta 1-2 år. Vanligast är 1-2 behandlingstillfällen i veckan, men det finns även behandlingsprogram där klienten går oftare eller mer sällan.

Utbildning och licens

En grundläggande utbildning i MBT ingår i psykolog- och psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning på högskola. För personer som har grundläggande sjukvårdsutbildning finns det även grundläggande utbildning i MBT som uppdragsutbildning.

Karolinska Institutet Uppdragsutbildning (utbildning.se).

Utbildning i MBT-C ges även som fristående kurs på Ericastiftelsen

Tidsbegränsad mentaliseringsbaserad psykoterapi för barn (Time-limited MBT-C), 15 hp (ericastiftelsen.se).

Kunskap om insatsens effekter

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias redovisat fyra systematiska översikter i svaret.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) (SBU.se)

• Den första översikten undersökte effekten av olika psykologiska terapier för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (borderline). Författarna till översikten drog slutsatsen att mentaliseringsbaserad terapi (MTB), som var en av de terapiformer som utvärderades, kan ha gynnsam förebyggande effekt på självskadebeteende och självmordsbenägenhet för denna patientgrupp men att tillförlitligheten till resultaten var låg.
• Två andra översikter undersökte effekter av mentaliseringsbaserad terapi för att minska självskadebeteende för ungdomar, respektive vuxna som tidigare uppvisat detta beteende. Dessa två översikter innehöll ett mindre antal studier och indikerade en eventuell positiv effekt.
• Den sista översikten undersökte mentaliseringsbaserad terapi för barn (6–12 år), samt deras vårdnadshavare. Resultaten indikerade en potentiellt gynnsam effekt på vissa föräldrautfall samt barnens sociala funktion. Dock påpekar författarna att det saknas välgjorda kontrollerade studier på området.

Författarnas slutsatser för de fyra redovisade systematiska översikterna har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. 

Upplysningstjänsten har även identifierat fem relevanta systematiska översikter som bedömts ha hög risk för bias. Författarnas slutsatser för dessa översikter redovisas därför inte i svaret.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka när det gäller mentaliseringsbaserad terapi för målgruppen familjehemsföräldrar samt barn placerade i familjehem. Det behövs fler primärstudier för olika typer av utfall för familjehemsföräldrar, till exempel föräldraförmåga, psykiska hälsa (till exempel stress) och så vidare. För familjehemsplacerade barn behövs studier för utfall som till exempel psykisk hälsa (till exempel internaliserade symtom, externaliserade symtom, anpassningsförmåga), fysisk hälsa (inklusive tandhälsa) och så vidare.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för stöd till familjehem (SBU.se)

Referenser

• Bateman, A., & Fonagy, P. (2016). Mentalization-based treatment for borderline personality disorder. A practical guide. Oxford: Oxford University Press.
• Kéri, V., & Wiwe, M. (2017). Mentalisering och psykisk ohälsa hos ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
• Rossouw, T. I., & Fonagy, P. (2012). Mentalization-based treatment for self-harm in adolescents: A randomized controlled trial. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 51(12).