KIBB Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel

KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) är en behandlingsmodell för familjer där det finns risk för eller har förekommit fysisk misshandel mot barn. Modellen bygger på (CPC-CBT, The Combined Parent – Child Cognitive – Behavioral Therapy) som utarbetades av Melissa Runyon vid Cares Institute, New Jersey.

Målgrupp: Föräldrar och barn i åldrarna 3–17 tillsammans, i familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummels

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Föräldrar och barn i åldrarna 3–17 tillsammans, i familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse och där våldsutövande förälder och barn bedöms kunna fortsätta ha kontakt. Med föräldrar avses barnets vårdnadshavare (biologisk förälder eller adoptivförälder), samt styvförälder.

CPC-CBT är inte lämpligt för familjer:

  • Där barnet är omhändertaget och det inte finns planer på återförening av förälder och barn.
  • Där barnet ligger på en utvecklingsnivå motsvarande ett barn under tre års ålder alternativt saknar språk.
  • Där föräldern utsatt barnet för sexuella övergrepp.
  • Vid pågående partnervåld

Syfte

Syftet med KIBB är att minska våld och försummelse mot barn eller mot vuxna inom familjen, samt minska barns traumasymtom. Ett förbättrat samspel mellan barn och föräldrar och barnens anknytning.

Innehåll och genomförande

KIBB är en manualbaserad KBT behandlingsmodell. Den bygger på parallella insatser för barn respektive föräldrar. Behandlingen kan ske i grupp eller som enskild familjebehandling.

Behandlingsteman för föräldrarna är bl.a. effekter av våld, hur våld påverkar barn, föräldrastrategier att hantera ilska, aktivt lyssnande och trygghetsplan. Exempel på behandlingsteman för barnen är att uttrycka känslor och reducera ångest, coping för att hantera stress och samtal om upplevelser av våldet (traumaberättelser).

Behandlingstillfällena är strukturerade och har en genomgång av hemuppgift och veckorapport, presenterar det ämne eller den färdighet man ska arbeta med under sessionen och ger en individuellt anpassad hemuppgift. Varje behandlingstillfälle avslutas gemensamt med barn, föräldrar och behandlare, för att integrera hur de kan träna nya färdigheter och strategier i praktiken.

Manualen ger en yttre ram, men det finns utrymme för flexibilitet inom ramen, vilket ger behandlaren möjlighet att skräddarsy interventioner efter familjers olika behov.

Omfattning och intensitet

KIBB bygger på att familjer i öppenvård, i grupp eller enskilt, får behandling i barn- respektive föräldragrupp. Behandlingen utförs av familjebehandlare och omfattar 16–20 tillfällen med en veckas intervall. Föräldrar och barn får hemuppgifter vid varje behandlingstillfälle. Varje tillfälle är 60–90 minuter varav ungefär 15 minuter är gemensamt samtal. Mot slutet av behandlingen utökas den gemensamma tiden. Familjen följs upp under behandlingens gång.

Utbildning och licens

Sedan 2013 arrangerar Stiftelsen Allmänna Barnhuset varje år utbildningar i KIBB, Utbildning i behandlingsmodellen KIBB (allmannabarnhuset.se)

Förutsättningar för delta i utbildningen är att kommunen/verksamheten utbildar flera KIBB behandlare samtidigt, eller har ett KIBB team som kursdeltagaren kan ha utbildningsärende med. Sökande ska ha beslutet förankrat inom kommunen/verksamheten och möjlighet att genomföra KIBB behandling med minst en familj under utbildningstiden.

Allmänna Barnhuset certifierar också behandlare i KIBB.

Kunskap on insatsens effekter

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering publicerade en systematisk översikt 2018, Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (SUB.se).

Översikten omfattar tre delar:

  1. en utvärdering av effekter av öppenvårdsinsatser baserat på studier med kvantitativ metod
  2. en utvärdering av barns och föräldrars upplevelser av öppenvårdsinsatser baserat på studier med kvalitativ metod
  3. en utvärdering av kostnadseffektiviteten baserat på ekonomiska studier.

I översikten var KIBB en av de insatser till föräldrar och barn vid våld och försummelse där SBU bedömde det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. Det innebar att de inte kunde bedöma om insatsen hade positiva eller negativa effekter eller inga effekter alls. Forskningsläget för denna insats och vissa andra insatser, som riktas till samma målgrupp, var oklart. För flera av insatserna fanns det dock exempel på genomförbarhetsstudier.

Referenser

  • Melissa K. Runyon, Esther Dublinger. Combined Parent-Child Cognitive Behavioral Therapy. Svensk översättning av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. KIBB Kognitiv Integrerad Behandling vid risk för Barnmisshandel. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2018.
  • Thulin, J., Kjellgren, C. & Nilsson, D. Children's experiences with an intervention aimed to prevent further physical abuse. Child & Family Social Work 2019; 14 (1) https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/cfs.12476.
Senast uppdaterad:
Publicerad: