iRiSk (Risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn)

iRiSk är ett metodstöd för att bedöma risker för barn när en omsorgsperson utövar våld i familjen. Arbetet drevs under 2010-talet av en forskargrupp ledd av professor Anders Broberg på uppdrag av Socialstyrelsen. Det har fortsatt under ledning av professorerna Maria Eriksson och Ulf Axberg.

Målgrupp: Barn och unga (0-18 år), ungdomar (13-21 år) samt vuxna

Typ av metod: Bedömningsmetod

Målgrupp

Barn 5–17 år, som utsatts för eller har bevittnat våld i sin familj, samt deras föräldrar.

Syfte

iRiSk fungerar som ett fördjupande bedömnings- och beslutsstöd i utredningar kring våld i hemmet, som skett antingen mot barnet själv eller mot en förälder/omsorgsperson. Det som framkommer under intervjuer och i frågeformulär syftar till att, ihop med övrigt utredningsmaterial, ligga till grund för bedömningar och beslut gällande barnets behov av skydd, stöd och behandling.

Innehåll och genomförande

iRiSk bygger på forskning om barn som utsatt för våld och materialet utgår från barnkonventionens skrivelser om barns rätt till skydd, stöd och delaktighet. Metodstödet kan användas i utredningar kring våld i hemmet, som skett antingen mot barnet själv eller mot en omsorgsperson. Däremot är metodstödet inte förstahandsval gällande våld utövat av personer utanför familjen, sexuella övergrepp, omsorgsbrist, hedersrelaterat våld, om det enbart handlar om substansbruk eller vid vårdnadstvister där våld inte förkommit. Innan användandet av iRiSk görs en första riskbedömning för att bedöma om det exempelvis finns behov av placering på skyddat boende.

Materialet i iRiSk innefattar totalt fyra olika intervjuer och sex olika formulär som kompletterar intervjuerna, varav enbart de som är relevanta i det enskilda ärendet används. Intervjuerna riktar sig dels till barn i åldern 5–8 eller 9–17 år, dels till den våldsutsatta samt den våldsutövande föräldern. Intervjun med den våldsutövande föräldern kan användas även då föräldern nekar till att ha utövat våld, eller om det är oklart vilken förälder som är huvudkälla till våldet i familjen. Intervjuerna är strukturerade, men kan anpassas till det enskilda ärendet, exempelvis genom att frågor som ställts tidigare i utredningen eller som inte är av relevans i det enskilda ärendet kan hoppas över. Intervjuerna fokuserar på frågor kring föräldrarnas inbördes relation, deras relation till barnet och barnets upplevelse av relationen till föräldrarna, upplevelserna av våldet i familjen, risk- och skyddsaspekter, upplevelse av trygghet, kommunikation om våldet, samt tecken på eventuell traumatisering hos barnet. Formulären fokuserar på våld mot barn, våld mot vuxen, farlighetsbedömning, uppfostringsstrategier samt hur indraget barnet är i föräldrarnas konflikter. iRiSk består även av ett stöd för bedömningen av olika typ och grad av risk.

Arbetet med iRiSk löper i tre steg:

  1. Fördjupad kartläggning – Omfattning och typ av våld kartläggs genom formulär.
  2. Risk- och skyddsintervjuer – Intervjuer genomförs. Ordningen på intervjuerna kan anpassas till vilken typ av ärende som utredningen handlar om. Vanligtvis intervjuas den våldsutsatta föräldern först, följt av föräldern som utövat eller misstänks ha utövat våld. Avslutningsvis genomförs barnintervjuer.
  3. Analys och bedömning – Det insamlade materialet analyseras utifrån fem aspekter: Våldets farlighet, barnets agerande i våldssituationer, barnets perspektiv på risk och skydd, utvecklingsrisker samt behov av omedelbara insatser och säkerhetsplanering.

Efter analysen av intervjuerna och formulären kan materialet ligga till grund för bedömningen av eventuella skyddsåtgärder som bör vidtas samt vilken typ av stödinsatser eller behandling som barnet och föräldern/föräldrarna behöver.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

I analysen graderas de fem aspekternas risk på en femgradig skala, i linje med hur risk graderas enligt BBIC:

  1. Inte känt
  2. Ingen eller låg risk
  3. Något förhöjd risk
  4. Hög risk
  5. Mycket hög risk

Det insamlade materialet presenteras även i beskrivande text, förslagsvis utifrån de fem aspekterna: Våldets farlighet, barnets agerande, barnets perspektiv på risk och skydd, utvecklingsrisker samt behov av omedelbara insatser och säkerhetsplanering.

iRiSk är avsett som ett komplement till BBIC och återkopplingen ges integrerad i beslutsunderlaget enligt BBIC.

Tidsåtgång

Intervjuerna med äldre barn tar cirka 45 minuter och med yngre barn cirka 30 minuter. Föräldraintervjuerna tar ca 90 minuter. Om intervjun tar längre tid än så eller vid behov av tolk kan det dock vara nödvändigt att dela upp intervjun på två olika tillfällen.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Materialet blir tillgängligt i samband med utbildning.

Krav på förkunskaper

Det rekommenderas att man har en högskoleexamen inom socialt arbete eller motsvarande.

Krav på utbildning

Kursen vänder sig i första hand till de som arbetar som barnutredare inom socialtjänsten. Användning av metodstödet förutsätter utbildning. iRiSk ges som en uppdragsutbildning på Marie Cederschiöld högskola.

Risk och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn: omsorgspersoner och barn – iRiSk (mchs.se)

Kunskapsunderlag

iRisk är ännu ej granskat av externa granskare.

Referenser

  • Broberg, A., Almqvist, K., Eriksson, M., Cater, Å., Grip, K., Axberg, U., Hultmann, O., Iversen, C., Röbäck de Souza, K., Draxler, H., Appel, P. & Hjärthag, F. (2015). iRiSk – Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn, Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.
  • Eriksson, M., Axberg, U., Broberg, A., Hultmann, O., Iversen, C., Röbäck de Souza, K., & Svensson, E. (2020). Införandeår för risk-/skyddsintervju vid våld i familjen, Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.
  • Eriksson, M., Axberg, U., Broberg, A., Hultmann, O. & Iversen, C. (2022). Användarstöd iRiSk-Intervjuer, Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.
  • Eriksson, M., Broberg, A. G., Hultmann, O., Chawinga, E., & Axberg, U. (2022). Safeguarding Children Subjected to Violence in the Family: Child-Centered Risk Assessments. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19(21).
  • Hultmann, O., Broberg, A., Axberg, U., Iversen, C., & Eriksson, M. (2020). Användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad risk- och skyddsintervju med våldsutövande pappor. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Publicerad: