IAS (Intervju om anknytningsstil)

IAS är en översatt och utprovad version av ett engelskt instrument, Attachment Style Interview (ASI), som utvecklats av Antonia Bifulco vid Lifestyle Research Group vid Royal Holloway, University of London, England. Instrumentet är en forskningsintervju som togs fram för att forska kring kvinnors sårbarhet vid svår depression. Dess teoretiska bas är den anknytningsteori som utvecklats av den engelske barnpsykiatrikern och psykoanalytikern John Bowlby.

Målgrupp

I Sverige används IAS-intervjun för närvarande av socialtjänsten i tre olika sammanhang: i adoptionsärenden, vid rekrytering av familjehem och i utredningar som rör omsorgssvikt av barn.

Syfte

Avsikten med IAS är att mäta en persons anknytningsstil (attachment style) i syfte att bedöma personens behov, förmåga och sätt att etablera kontakt och kvaliteten i pågående nära relationer som partner, nära, stödjande personer och ursprungsfamiljen.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

IAS-intervjun är designad för att mäta anknytningsstil utifrån kvaliteten i pågående nära relationer men också i ursprungsfamiljen. Avsikten är också att IAS ska kunna ge en övergripande bild av den intervjuades förmåga att etablera kontakt med andra människor och vidmakthålla nära relationer.

IAS består av en semistrukturerad intervju för vuxna och finns också för ungdomar över 14 år. Frågorna ställs i ett samtal och följer ett schema. Svaren är öppna.

Intervjuns olika delar:

1. Frågor kring viktiga personer i intervjupersonens barndom och uppväxt, barn och arbete.
2. Frågor om anknytning och stöd i relationen till en eventuell partner. Om intervjupersonen har en partner ska han eller hon och nämna ytterligare två personer som hon eller han anförtror sig åt i känslomässiga frågor. Ensamstående personer ombeds att nämna tre nära stödjande personer. I intervjun ställs frågor om i vilken grad och hur intervjupersonen anförtror sig till sin partner och de stödjande personerna. Intervjupersonen får också svara på hur ofta han eller hon träffar de stödjande personerna eller har kontakt på andra sätt.
3. Frågor om intervjupersonens attityder till människor i allmänhet. Fokus ligger på sju områden: misstro, svårighet med närhet, rädsla för att bli avvisad, självtillit, behov av sällskap, rädsla för separationer och vrede.

Resultatet av IAS-intervjun resulterar i anknytningsstilar (fem olika), varav en anses trygg och de övriga fyra otrygga. Av de fyra otrygga anknytningsstilarna anses två tyda på en ambivalent anknytningsstil och två på en undvikande anknytningsstil. Visar resultatet en flera anknytningsstilar, anses det vara tecken på en desorganiserad anknytningsstil.

Trygg anknytingsstil

Clearly secure – Denna anknytningsstil innebär en stabil och flexibel förmåga att knyta an till andra, Personen har en god förmåga att etablera och upprätthålla relationer och har nära relationer med åtminstone två andra personer.

Ambivalent anknytningsstil

Insnärjd (Enmeshed ) – Denna anknytningsstil visar en hög grad av beroende till andra. Relationerna till andra är många men förefaller ytliga.

Ängslig (Fearful) – Personer med denna anknytningsstil har tidiga upplevelser av att bli övergivna och dessa erfarenheter har generaliserats till senare relationer. De har behov av närhet men deras rädsla för att åter bli övergivna kan leda till ensamhet.

Undvikande anknytningsstil

Arg–avfärdande (Angry-dismissive) – Denna anknytningsstil karaktäriseras av ett undvikande av andra med hög grad av misstro, högt självförtroende och litet behov av sällskap.

Tillbakadragen (Withdrawn) – Människor med denna anknytningsstil karaktäriseras av högt självförtroende och en begränsad vilja att knyta nära kontakter med andra.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och uppföljning

Intervjun spelas in, skrivs ut ordagrant och kodas. De fyra otrygga anknytningsstilarna kodas som något otrygg eller som väsentligt otrygg. Väsentligt otrygg anknytning kodas i sin tur som måttligt eller påtagligt otrygg.

Återkoppling av resultaten

Hur återkoppling av resultaten till berörda sker framgår inte av materialet men förmedlas under utbildningen.

Tidsåtgång

Intervjun beräknas ta cirka 90 minuter. Kodningen tar 60–120 minuter beroende på svårighetsgrad.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Karin Lundén och Kerstin Frygner äger rättigheterna till den svenska översättningen av ASI - IAS: Intervju om Anknytningsstil - IAS (anknytningsintervju.se)

Krav på förkunskaper

Akademisk grundexamen, kunskaper om anknytning och arbete inom en verksamhet där IAS kan användas.

Krav på utbildning

För att få använda IAS-intervjun krävs att användaren har genomgått fyra dagars utbildning, gjort en pilotintervju och fått återkoppling på intervjun av utbildarna.

Kunskapsunderlag

Resultat av kvalitetsgranskningen –  Användarmanualen

Det finns en manual som tillhandahålls av metodföreträdarna. En sammanfattande bedömning av IAS-intervjun är att den är väl strukturerad och har en omfattande intervjuguide för att mäta kvaliteten i nära relationer, socialt stöd och anknytningsstil. Intervjuformuläret innehåller många items (oklart hur många med anledning av den semistrukturerande karaktären). För att kunna genomföra och skatta och koda intervjun under den beräknade tiden krävs att intervjuarna är mycket rutinerade.

Intervjuformuläret innehåller ett femtiotal frågor som rör de demografiska förhållandena, medan ett 20-tal frågor rör nuvarande relation till föräldrarna. Har respondenten syskon finns cirka 15 frågor per syskon om denna relation. Lika många frågor rör stödjande personer. Frågor om livshändelser är s.k. kryssfrågor och 20–25 till antalet. ”Nyligen inträffade problem” täcks av med cirka 15 frågor. Det centrala området gällande anknytning och stöd har uppskattningsvis 70–100 frågor. Frågorna rörande ”attityder till andra” är cirka 100 till antalet.

Saknas och bör kompletteras

I manualen behöver det anges hur återkoppling av bedömningen till respondenten ska göras. Detta är nödvändigt, dels därför att frågorna är komplicerade, dels därför att undersökningen är ett led i en betydelsefull utredning. Med tanke på intervjuns omfattning och djup är den angivna intervjutiden förhållandevis kort. Det medför en icke obetydlig risk för missförstånd.

Resultat av kvalitetsgranskningen – Tekniska data

Socialstyrelsens sökningar i forskningsdatabaser visar att det saknas svenska studier om den tekniska kvaliteten hos bedömningsmetoden Intervju om anknytningsstil (IAS). Teknisk kvalitet innebär test av metodens reliabilitet (i vilken omfattning ett mätresultat kan replikeras) och validitet (i vilken utsträckning som metoden faktiskt mäter det den avser att mäta).

• Det saknas samband mellan de olika skattningarna och annan enkel deskriptiv statistik.
• Det saknas uppgifter om skattningarnas stabilitet över tid. Det är oklart om skattningarna speglar stabila karaktäristika hos intervjupersonen eller är om det snarare är intervjupersonens ”dagsform” som fångas.
• Det kanske viktigaste problemet avseende instrumentets validitet är att det saknas uppgifter om huruvida anknytningsstilen är relaterad till ett föräldraskaps kvalitet. En viktig fråga är om IAS bidrar till signifikant information vid vårdnads- och adoptionsutredningar.

Saknas och bör kompletteras

• Studier i den svenska socialtjänstkontexten bör genomföras med avseende på validitet och reliabilitet.
• Med tanke på metodens omfattning behövs studier även på den kliniska/praktiska användbarheten. Det skulle kunna visa nyttan med bedömningsmetoden, för såväl professionen som målgruppen (klienterna), samt genomförbarheten för professionen.

Etiska och sociala konsekvenser

Intervjuerna är med stor sannolikhet frivilliga. I en foster- eller adoptivfamiljsutredning kan dock frivilligheten vara begränsad.

En tänkbar felkälla är de intervjuades benägenhet att vilja anpassa sina svar med tanke på att IAS-intervjuns resultat kan få avgörande betydelse i vårdnads- eller adoptionsutredningar. Denna realitet kan tänkas minska validiteten.

Referenser

• Asten, P., Marks, M. N., Oates, M. R., & Transcultural Study of Postnatal Depression, G. (2004). Aims, measures, study sites and participant samples of the Transcultural Study of Postnatal Depression. The British Journal of Psychiatry. Supplement, Suppl 46, s 3-9.
• Bifulco, A. (2012) The Attachment Style Interview for adoption (ASI-AF) : a time-effective assessment tool for prospective carers
• Bifulco, A. (2013). Understanding Adult Attachment in Family Relationships: Research, Assessment and Intervention. Oxon, England: Routledge.
• Bifulco, A., Figueiredo, B., Guedeney, N., Gorman, L. L., Hayes, S., Muzik, M., . . . Group, T.-P. (2004). Maternal attachment style and depression associated with childbirth: preliminary results from a European and US cross-cultural study. [Br J Psychiatry Suppl]. The British journal of psychiatry. Supplement, 46, s 31-37.
• Bifulco, A., Jacobs, C., Bunn, A., Thomas, G., & Irving, K. (2008). The Attachment Style Interview (ASI): a support-based adult assessment tool for adoption and fostering practice. Adoption & Fostering, 32(3), 33-45.
• Bifulco, A., Kwon, J., Jacobs, C., Moran, P. M., Bunn, A., & Beer, N. (2006). Adult attachment style as mediator between childhood neglect/abuse and adult depression and anxiety. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 41(10), 796-805.
• Bifulco, A., Moran, P. M., Ball, C., & Bernazzani, O. (2002). Adult attachment style. I: Its relationship to clinical depression. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 37(2), 50-59.
• Bifulco, A., Moran, P. M., Ball, C., & Lillie, A. (2002). Adult attachment style. II: Its relationship to psychosocial depressive-vulnerability. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 37(2), 60-67.
• Centre for Abse and Trauma Studies, Middlesex uni London 2013 The attachment style interview (ASI) : fact sheet to use in court work
• Conde, A., Figueiredo, B., & Bifulco, A. (2011). Attachment style and psychological adjustment in couples. Attachment & Human Development, 13(3), 271-291.
• Luke, N. (2013). How are foster carers selected : an international literature review of instruments used within foster carer selection
• Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
  Lundén, K & Frygner, K (2009) Intervju om Anknytningsstil. Användarguide. Göteborg: Kompendiet
• Reis, M. (2015). Exploring the attachment style of sex offenders. University of Birmingham, Birmingham, England. Thesis.
• Sheinbaum, T., Kwalpi, T. R., Ballespi, S., Mithavila, M., C.A., C., Silva, P. J., & Barrantes-Vidal, N. (2015). Attachment style predicts affect, cognitive appraisals, and social functioning in daily life. Frontiers in Psychology, 6, 1-10.
• Sochos, A. (2013). The defining constituents of adult attachment and their assessment. Journal of Adult Development, 20, 87-99.