Förebyggande hembesök hos äldre

Förebyggande hembesök syftar till att bibehålla självständighet och hälsa hos äldre personer som bor kvar i hemmet. Insatsen är del av en nationell policy i bland annat Danmark och Storbritannien, och den har använts i Sverige sedan slutet av 1990-talet.

Målgrupp: Personer (75 år och äldre) som bor i eget boende utan hemtjänst

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Äldre personer som lever i eget boende utan hemtjänst eller hemsjukvård. Många verksamheter erbjuder hembesök till dem som är 75 år och äldre, men även yngre åldersgrupper förekommer.

Syfte

Insatsen syftar till att bibehålla självständighet och hälsa samt att minska graden av sjuklighet och vårdberoende hos äldre.

Innehåll och genomförande

Innehållet i hembesöken varierar mellan olika verksamheter och länder. De kan innefatta information om:

  • hur kommunens äldreomsorg fungerar
  • fallförebyggande åtgärder
  • risker i hemmet
  • aktiviteter i närområdet
  • livsstilsrelaterade faktorer som motion, sömn, kost och näring.

Andra inslag är hälsokontroller och kartläggning av olika funktionsförmågor. Överenskommelser om åtgärder eller förändringar kan följas upp vid nästkommande besök eller en annan överenskommen tidpunkt.

Erfarenheter tyder på att det är bra om insatsen innefattar ett intervjuformulär. Detta kan utgöra ett samtalsstöd och bidra till kvalitetssäkring. Samtidigt bör det användas flexibelt så att innehållet i samtalet kan anpassas till den enskilde. Under intervjun går man igenom de dagliga rutinerna för att få en allsidig bild av den äldres livssituation. Här kan man ta upp frågor om bland annat fysisk och psykisk hälsa, medicinering och sociala aktiviteter på ett sätt som passar personen.

Omfattning och intensitet

Antalet hembesök och tidsåtgång per tillfälle varierar mellan olika verksamheter. I svenska projekt där insatsen har prövats har man oftast gjort mellan ett och fem besök hos varje person under en period på ett eller flera år. I Danmark är kommunerna ålagda att erbjuda två besök per år till dem som är 75 år eller äldre.

Utbildning och licens

Hembesöken utförs oftast av personal med kompetens i sociala och hälsorelaterade frågor. Ofta är det distriktssköterskor men även arbetsterapeuter, hemtjänstassistenter och biståndshandläggare förekommer. Utbildning för insatsen varierar mellan olika satsningar och projekt samt mellan kommuner och länder.

Kunskap om insatsens effekter

SBU:s upplysningstjänst har identifierat fyra systematiska översikter. Författarna till översikterna drog slutsatsen att evidensläget kring förebyggande hembesök är oklart och att studierna i översikterna visat på motstridiga resultat. Samtliga författare påtalade problem med hög heterogenitet hos de inkluderade studierna, vilket gjort det svårt att dra mer konklusiva slutsatser.

Några översikter fann att vissa typer av förebyggande hembesök eventuellt kunde ha en blygsam effekt på dödlighet. Det är ännu inte fastställt vilka interventionskomponenter som i så fall är nödvändiga för att uppnå denna effekt. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

Förebyggande hembesök hos äldre (SBU.se)

Socialstyrelsens sammanfattning av Huss kunskapsöversikt om Förebyggande hembesök för äldre personer:

Förebyggande hembesök hos äldre Socialstyrelsen sammanfattar systematiska översikter – effekter av metoder i socialt arbete

Referenser

  • Burton, J., Montgomery, P., Mayo-Wilson, E., Underhill, K., & Thorgaard, C. (2006). Protocol for a systematic review: Home visits for prevention of impairment and death in elderly people. Centre for evidence-based intervention, Department of social policy and social work, University of Oxford. Publicerat hos Campbell Collaboration 2009, nedladdad 2012-04-16 från Campbell Collaboration
  • Socialstyrelsen (2002). Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 21 försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.
  • Vass, M., Avlund, K., Hendriksen, C., Philipson, L., & Riis, P. (2007). Preventive home visits to older people in Denmark: Why, how, by whom, and when? Zeitschrift fur Gerontologie und Geriatrie, 40, 209–16.
Senast uppdaterad:
Publicerad: