Ett nytt vägval
Målgrupp: Barn och unga (0–18 år) samt ungdomar (13–21 år)
Typ av metod: Insats
Syfte: Förebygga kriminalitet och minska återfall i brott
Finns metoden i Socialstyrelsens publicerade nationella riktlinjer eller rekommendationer?
Nej, Socialstyrelsen har inte tagit ställning till metoden enligt processen att ta fram nationella riktlinjer eller rekommendationer. Läs vidare i Rekommendationer i nationella riktlinjer.
Kunskapsunderlag – status: Begränsad sökning – ingen forskning av tillräcklig kvalitet hittad.
En begränsad litteratursökning har genomförts och det kan finnas studier som inte identifierats. I de fall studier har identifierats bedöms de inte tillräckligt tillförlitliga för att dra slutsatser om insatsens effekt. Notera publiceringsdatum – forskningsläget kan ha ändrats sedan dess. Läs vidare i Om metodguiden, bedömningsmetoder och insatsers effekter.
Målgrupp
Ungdomar som löper risk att utveckla eller har utvecklat ett kriminellt beteende.
Syfte
Att förebygga kriminalitet och minska återfall i brott.
Innehåll och genomförande
Programmet Ett nytt vägval används bland annat på ungdomshem och som tillägg till insatsen oavlönat arbete inom socialtjänstens brottspåföljd ungdomstjänst. Det finns även kriminalitetsprogram för vuxna lagöverträdare som vilar på samma principer. Insatserna baseras på den teori om kriminalitet som utvecklats av Glenn Walters (1990) och som beskrivs i boken Kriminalitet som livsstil (Bergström, 2012). Utgångspunkten är att kriminalitet drivs av tankemönster som på olika sätt rättfärdigar och vidmakthåller kriminella handlingar. För att förebygga och bryta kriminalitet försöker man därför med insatserna identifiera och förändra dessa tankemönster. Man försöker även hjälpa ungdomen att etablera goda vuxenkontakter och hitta meningsfulla fritidsaktiviteter.
Ett nytt vägval är efterföljaren till det som tidigare hette Vägvalet. En skillnad är att Ett nytt vägval ges till ungdomarna individuellt när det ges i öppenvård, och med föräldrarnas medverkan när det är möjligt. På institutioner, där ungdomarna redan befinner sig i en grupp, kan programmet dock ges i gruppformat. Muntliga och skriftliga uppgifter varvas. Deltagarna lär sig fakta om kriminalitet samt att upptäcka och utmana sina kriminella tankar. Man arbetar efter en kognitiv modell, där personens tolkning av händelser (dvs. kriminella tankemönster) utmanas genom att man undersöker vilket faktastöd den har. När man finner att det saknas stöd eller att tolkningen inte verkar rimlig av andra skäl, går man vidare och undersöker andra, alternativa tolkningar. Ungdomen får på så vis upptäcka och utmana de tankemönster som bidrar till att kriminaliteten vidmakthålls.
Omfattning och intensitet
Ett nytt vägval innehåller 15–30 träffar som genomförs minst två gånger per vecka.
Utbildning och licens
Grundläggande behandlingsutbildning som exempelvis socionom eller behandlingsassistent krävs för att gå utbildningen som tar åtta dagar. Det finns krav på licensavtal för verksamheter som vill använda metoden.
Både licens och utbildning administreras av stiftelsen Kriminalitet som livsstil. Information om utbildning och licens ges på webbplatsen Pedagogkonsult.se.
Kunskap om insatsens effekter
SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning inte identifierat någon relevant systematisk översikt men en primärstudie. Primärstudien har dock inte kvalitetsgranskats och av det skälet redovisas inte författarnas slutsatser.
Ett nytt vägval, ett program för unga som riskerar att återfalla i kriminalitet (sbu.se)
Källor för beskrivning av metoden
- Bergström, G. (2012). Kriminalitet som livsstil. 5:e reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
- Walters, G. D. (1990). The criminal lifestyle. Patterns of serious criminal conduct. Newbury Park, CA: Sage Publications, Inc.