COPE (Community Parent Education)

Insatsen utvecklades av den kanadensiske psykologen Charles Cunningham i början av 1990-talet och har använts i Sverige sedan 2001.

Målgrupp

Den ursprungliga målgruppen var föräldrar till förskolebarn med uttalade beteendeproblem. Insatsen erbjuds i dag mer generellt till föräldrar med barn i åldrarna 3–12 år och som upplever behov av stöd i sitt föräldraskap. På så vis vill man få större möjlighet att nå dem som har ett stort behov av stöd än som ges genom riktade insatser. Programmet finns även i en tonårsversion.

Syfte

Det övergripande syftet är att ge föräldrar verktyg för att förstå och hantera sitt barns beteende. Genom att förbättra deras förmåga att hantera typiska vardagsproblem och konfliktsituationer vill man förbättra samspelet och minska konflikterna samt risken att barnen utvecklar allvarligare beteendeproblem på längre sikt. Programmet syftar också till att utveckla stödjande nätverk bland föräldrar och att informera om samhällets stödinsatser.

Innehåll och genomförande

Insatsen bygger på social inlärningsteori, beteendeterapeutiska principer samt familjesystemsteori. I COPE-programmet arbetar man utifrån en storgruppsmodell med grupper som består av 25–30 föräldrar. Detta framhålls som kostnadseffektivt och som en grund för erfarenhetsutbyte mellan föräldrar. Varje träff är strukturerad och avhandlar en strategi. Föräldrarna får titta på videoinspelningar som visar vanliga problemsituationer med barn. Man diskuterar föräldrabrister i inspelningen och vilka konsekvenser de får, samt formulerar alternativa strategier som övas i rollspel och som hemuppgifter. Det kan exempelvis röra sig om hur man uppmuntrar sitt barn, hur man kan fördela sin uppmärksamhet mellan syskon, hur man kan bortse från vissa mindre förseelser genom att hålla inne med negativa reaktioner och hur man sätter gränser effektivt. Man behandlar också problemlösningsstrategier och belöningssystem, liksom hur man kan få ett bra samarbete med skolan. COPE är till stor del deltagarstyrt och problemlösande diskussioner förs både i smågrupper och i stor grupp.

Omfattning och intensitet

En träff per vecka under tio veckors tid. Varje träff är två timmar lång.

Utbildning och licens

Svenska COP har utbildning och certifiering i COPE 3–12 år och COPE tonår. Grundkursen är tre dagar lång för båda versionerna. Viktiga kvalifikationer för kursledare är pedagogisk kompetens, kunskap om barn och vana vid att leda grupper. Det finns inget krav på licensavtal för verksamheter som vill använda metoden.

Svenska COPE kursledarutbildningar

Kunskap om insatsens effekter

Cope ingår i Socialstyrelsens kunskapsstöd "Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott" som ett exempel på beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram som bör användas. Rekommendationen gäller för barn 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.

COPE ingår i en systematisk översikt som SBU har kommenterat. Översikten behandlar effekter och verksamma komponenter i föräldrastödsprogram för barn i åldern 2–9 år, som riskerar att utveckla eller som har ett utagerande beteende. Detta gällde både för program på selekterad och indikerad preventionsnivå.

Genomgången visar att vissa komponenter i föräldrastödsprogrammen kan minska barns utagerande beteende mer än andra. Starkast effekt hade positiv förstärkning, i synnerhet beröm eller där handlingen hade en logisk och naturlig konsekvens, t.ex. exempel att föräldern tar bort en leksak som barnet slår med. Ytterligare komponenter som kunde påverka det utagerande beteendet var byggande av relationer, gemensam lek, aktivt lyssnande, färdigheter för föräldrarna själva och time-out, det vill säga att föräldrar och barn skiljs åt en stund för att dämpa en konflikt.

Författarna till den systematiska översikten har inte evidensgraderat resultaten. SBU kan därför inte avgöra hur tillförlitliga resultaten är. Ingen av de inkluderade studierna bedömdes dock ha hög risk för snedvridning och resultaten för selektiv och indikerad prevention samt behandling var relativt överensstämmande.

Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter (SBU.se)

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

COPE ingår i SBU:s systematiska översikt från 2021 "Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn". Översikten redovisar resultat från insatser på universell, selektiv och indikerad nivå för utfallen externaliserande beteenden för barnen och föräldraförmåga. Slutsatserna i översikten visar att föräldraskapsprogram för att förebygga utagerande problem generellt sett har en liten effekt på utagerande beteenden hos barn i riskgrupper (selektiv nivå). För barn med tidiga tecken på problem (indikerad nivå) är effekten måttlig. På universell nivå är effekterna försumbara. Underlaget är dock otillräckligt för att bedöma om effekterna kvarstår efter minst sex månader.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (sbu.se)

När det gäller COPE (se till exempel sidorna 9-10, 46-48, 56) skriver SBU att det vetenskapliga underlaget var för magert för att bedöma effekter av barns externaliserande beteenden och för att bedöma föräldraförmåga. Det skulle behövas ytterligare studier för att bekräfta förebyggande effekter.

Cope ingår också i Effekter av föräldrastöd, en effektutvärdering som har genomförts av Örebro universitet på uppdrag av Socialstyrelsen. I studien ingår insatser inom socialtjänst, skola och barn- och ungdomspsykiatri för föräldrar med barn i åldern 3–12 år. Resultaten visar att föräldrastöd generellt kan minska barns och ungdomars beteendeproblem och stärka föräldraskapet för föräldrar som har mer omfattande problem hemma.

SBU har även identifierat en vetenskaplig kunskapslucka när det gäller COPE för barn och ungdomar med ADHD.

Föräldrastödsprogrammet The Community Parent Education Program (COPE) vid ADHD hos barn och unga

Referenser

• Cunningham, C. E., Bremner, R., & Boyle, M. (1995). Large group community-based parenting programs for families of preschoolers at risk for disruptive behaviour disorders. Utilization, cost effectiveness, and outcome. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 36, 1141–59.
• Thorell, L.B., & Hellström, A. (2006). COPE Föräldrautbildning. Rapport från utvärderingen av kurser i Uppsala län och Tyresö kommun. Uppsala: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
• Thorell, L.B. (2009). The Community parent education program (COPE): Treatment effects in a clinical and a community-based sample. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 14, 373–87.