CAGE (Cut-down, Annoyment, Guilt Eyeopener)

Cage är ett instrument som används för att identifiera riksfyllda alkoholvanor. Instrumentet utvecklades av Demmie Mayfield, Gail McLeod och Patricia Hall.

Målgrupp: Instrumentet kan användas på de flesta målgrupper

Typ av metod: Bedömningsmetod

Målgrupp

Instrumentet kan användas på de flesta målgrupper.

Syfte

Syftet med instrumentet är att på ett snabbt och enkelt sätt gallra ut personer med problematiska alkoholvanor.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

CAGE kan användas som ett frågeformulär eller som en del i en intervju. Testet har fyra frågor om typiska symtom som utgör namnets akronym: Cut-down, Annoyment, Guilt Eyeopener. Dessa frågor syftar på problem någon gång i livet och det går inte att tidsbestämma problemen enbart med CAGE.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Formuläret består av fyra frågor. Varje ja-svar ger 1 poäng. 2 poäng eller mer anses peka på skadligt bruk. Återkoppling består av fyra steg (Be om lov, Utforska, Erbjuda och Utforska).

Tidsåtgång

Cirka 5 minuter.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Det är okänt vem som förvaltar CAGE. Mer om instrumentet finns att läsa på Internetmedicins webbplats: Alkoholberoende, diagnostik och behandling.

Krav på förkunskaper

Inga direkta krav.

Krav på utbildning

Ingen särskild utbildning eller licens krävs.

Kunskapsunderlag

CAGE vid möjliga alkoholproblem i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer: missbruk och beroende.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande CAGE:

CAGE (Cut-down, Annoyment, Guilt Eyeopener) för identifiering av riskfyllda alkoholvanor (sbu.se)

Den vetenskapliga kunskapsluckan är ett resultat av den systematiska översikten av standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (barn, ungdomar och unga vuxna till och med 21 år). Slutsatsen från översikten är att för att skaffa mer kunskap behövs såväl nya välgjorda systematiska översikter som fler primärstudier på området för den specifika målgruppen. Det behövs ökat fokus på psykometriska egenskaper av bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens kontext.

Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (sbu.se)

Referenser

  • Armelius B-Å. Bihlar B. Fahlke C. Fridell M. Hillarp Katz L. Reitan T. BIB Bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och beroendevård. SiS; 2014.
  • Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Stockholm. Socialstyrelsen; 2019.
  • Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
Senast uppdaterad:
Publicerad: