ART (Aggression Replacement Training)
Målgrupp: Aggressiva och normbrytande ungdomar (12–20 år)
Typ av metod: Insats
Målgrupp
Ungdomar 12–20 år med betydande brister i sociala färdigheter, förmåga till ilskekontroll och moraliskt resonerande. Metoden utvecklades ursprungligen på en institution för pojkar dömda för våldsbrott.
Syfte
Insatsen syftar till att minska aggressivitet, öka sociala färdigheter och främja den moraliska utvecklingen hos ungdomarna. På längre sikt är syftet att förhindra att de återfaller i normbrytande beteende.
Innehåll och genomförande
Metoden grundas på social inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi. Den bygger även på forskning om förebyggande av stress och ilskekontroll, samt Kohlbergs teori om moralutveckling. Insatsen genomförs av två speciellt utbildade ART-tränare i mindre grupper om maximalt 6–8 ungdomar. Den innehåller en beteendekomponent (social färdighetsträning), en emotionell komponent (ilskekontrollträning) samt en värderingskomponent (träning i moraliskt resonerande).
Den sociala färdighetsträningen innebär att ungdomarna först får se exempel på goda sociala färdigheter (modellering). Därefter övar de själva på färdigheterna i rollspel under uppmuntran, och får upprepad instruktion och återkoppling på hur det går. De uppmuntras sedan att delta i aktiviteter där de får fortsätta att träna på sina nya färdigheter för att öka chansen att de blir bestående (överföringsträning).
Sammanlagt ingår undervisning i ett femtiotal sociala färdigheter som ska ersätta de aggressiva beteendena. Ilskekontrollträningen ska öka ungdomarnas förmåga till självkontroll och lära dem att reducera och hantera sin ilska. Här lär de sig att identifiera vilka situationer som brukar leda till aggressiva utbrott, att känna igen tecken på att en sådan situation är på väg, och olika tekniker för att hantera ilskan. I moralträningen presenteras och diskuteras olika moraliska dilemman. Ungdomarna ska på så sätt tränas i att kunna fatta mogna beslut i sociala situationer, till exempel vikten av att hålla löften, tala sanning och att hjälpa andra.
Omfattning och intensitet
Tre lektioner per vecka – en för varje komponent – under tio veckors tid.
Utbildning och licens
Det finns inga formella krav på grundutbildning för att utbildas i ART. Flera företag i Sverige utbildar ART-tränare och ”Master trainers”, alltså personer som får utbilda andra till tränare. Utbildningarna varierar till längd och innehåll. Sedan metodutvecklaren Goldstein avled har kollegan Barry Glick sökt och fått varumärket ART registrerat i USA. I Sverige har Ungdomsalternativet/UngART i Malmö tillsammans med Glick och partners i Holland fått ART registrerat som ett varumärke i EU under 2010. Detta har dock fått liten betydelse för rådande praxis i Sverige.
Kunskap om insatsens effekter
ART ingår i SBU:s översikt Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott (12–17 år). Syftet med översikten var att undersöka det vetenskapliga underlaget för olika insatser för målgruppen.
Resultatet av översikten visar att det inte går att avgöra vilka specifika psykosociala öppenvårdsinsatser som är mer effektiva än de som de har jämförts med när det gäller återfall i brott de följande åren (i genomsnitt två år). SBU:s praxisundersökning visar att svensk socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri använder ett stort antal öppenvårdsinsatser för unga som har begått brott. Många av insatserna saknar manual och har inte utvärderats i fråga om att förhindra nya brott. Även om det saknas vetenskaplig kunskap om vilka effekter som olika specifika psykosociala öppenvårdsinsatser kan ha på ungdomars återfall i brott innebär det inte att socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin per automatik ska sluta att använda dem. Det kan även anses som etiskt problematiskt att avstå från insatser som teoretiskt skulle kunna förebygga brott, och som upplevs fungera väl av verksamheter och klienter. Det finns ingenting i studierna som tyder på att de utvärderade insatserna skulle vara skadliga, till exempel öka brottsligheten.
En systematisk översikt från 2016 identifierade 16 studier med varierande kvalitet gällande metod och utfall. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att man ska kunna göra en bedömning av insatsens effekter.
En licentiatavhandling från 2017 innehåller två kartläggningar av hur och i vilken omfattning ART användes inom socialtjänstens öppenvård i Sverige åren 2006 och 2012 samt en beskrivning av den målgrupp som får insatsen ART inom öppenvården.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka när det gäller ART för familjehemsplacerade barn, ungdomar med antisocial problematik på institution samt barn och unga med ADHD:
Vetenskapliga kunskapsluckor inom ART (Visar sökresultatlista på SBU)
Referenser
- Goldstein, A.P., Glick, B., & Gibbs, JC. (1998). Aggression Replacement Training. A comprehensive intervention for aggressive youth. Revised edition. Champaign Illinois: Research Press.
- Kaunitz, C., & Strandberg, A. (2009). Aggression Replacement Training (ART) i Sverige – evidensbaserad socialtjänst i praktiken? Socionomens Forskningssupplement, 26, 36–50.
- Brännström, L. Kaunitz, C., Andershed, A-K., South, S., Smedslund, G. Aggression replacement training (ART) for reducing antisocial behavior in adolescents and adults: A systematic review. Aggression and Violent Behavior Volume 27, March–April 2016, Pages 30-41. 2016
- Kaunitz, C. Aggression Replacement Training (ART) i Sverige – spridning, programtrohet, målgrupp och utvärdering. Institutionen för socialt arbete Stockholm. Rapport nr 36. 2017.