ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument)

ADDIS är en bedömningsmetod som används för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger. ADDIS är en svensk översättning av det amerikanska instrumentet SUDDS. ADDIS har använts i Sverige sedan 1987 och sedan 2000 finns även ADDIS-ung för ungdomar upp till 20 år.

Målgrupp: Vuxna (ADDIS) personer eller ungdomar (ADDIS-Ung)

Typ av metod: Bedömningsmetod

SUDDS står för Substance Use Disorder Diagnostic Schedule. Instrumentet SUDDS utvecklades på 1980-talet av P.A. Harrison, Ph.D. och Norman G. Hoffmann, Ph.D. St. Paul, MN. USA. För en mer utförlig bakgrund, se Gerdner (2009). ADDIS används för vuxna samt unga vuxna patienter/klienter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och kriminalvård, behandlingshem, försäkringskassa med flera. Instrumentet används också för tidig upptäckt av alkohol- och drogproblem samt i rehabilitering av personer som är långtidssjukskrivna på grund av smärttillstånd.

Målgrupp

Vuxna (ADDIS) eller ungdomar (ADDIS-Ung).

Syfte

Att identifiera samt diagnostisera skadligt bruk/missbruk eller beroende av alkohol och andra droger.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

Instrumentet är ett strukturerat intervjuformulär som består av 75 grundfrågor som ställs till patienten/klienten. Huvuddelen av frågorna rör personens bruk, erfarenheter samt upplevda konsekvenser av alkohol, läkemedel och droger. Svarsalternativen är ja eller nej. Då en fråga besvarats med ja, följer i relevanta fall frågor om senaste år och senaste månad samt debutålder. Med instrumentet följer två diagnoschecklistor för bedömning av beroende och skadligt bruk (ICD-10) respektive beroende och missbruk (DSM-IV).

Kriterierna enligt ICD-10 för beroende är:

  • stark önskan/känsla av tvång att ta drogen, svårt att kontrollera användningen, abstinensbesvär, tolerans, avstår från andra nöjen och intressen till förmån för droganvändning/tidsomfattande drogbruk och fortsatt medveten användning trots uppenbara negativa konsekvenser.

Kriterierna enligt ICD-10 för skadligt bruk är:

  • fortsatt användning trots uppenbara negativa konsekvenser.

Kriterierna enligt DSM-IV för beroende är:

  • tolerans, abstinensbesvär, ökad mängd/längre perioder av bruk, kontrollförlust, tidsomfattande drogbruk, avstår från andra nöjen och intressen till förmån för droganvändning och fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem.

Kriterierna enligt DSM-IV för missbruk är:

  • försummat ansvar inför plikter, risk att någon kan komma till fysisk skada, rättsliga problem och ständiga eller återkommande sociala problem.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Svaren på svarsblanketten förs över till diagnoschecklista för ICD-10 eller DSM-IV. Det finns beskrivet hur uppföljningssamtalen kan läggas upp vid återkoppling av resultaten.

Tidsåtgång

Ca 90 minuter för en tränad intervjuare.

Utbildning och licens

Distributör i Sverige

Material distribueras efter godkänd behörighet av Dahl och Dahl preventions- och beroendecenter, ADDIS.se.

Krav på förkunskaper

Grundutbildning på akademisk nivå med vårdande, social inriktning. Utbildning till alkohol- och drogrådgivare motsvarande minst 20 högskolepoäng.

Krav på utbildning

30 timmars grundutbildning, intervjuteknik och beroendelära. För att göra diagnostiska bedömningar eller diagnoser med stöd av ADDIS krävs att man genomgått en behörighetsprocess, blivit godkänd på examination och håller behörigheten aktuell genom certifiering vartannat år. Handledning ges av Dahl och Dahl preventions- och beroendecenter.

Kunskapsunderlag

Se Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande ADDIS-Ung: ADDIS-ung (Alkohol Drog Diagnos Instrument) för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger hos ungdomar (sbu.se)

Den vetenskapliga kunskapsluckan är ett resultat av den systematiska översikten av standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (barn, ungdomar och unga vuxna t.o.m. 21 år). Slutsatsen från översikten är att för att skaffa mer kunskap behövs såväl nya välgjorda systematiska översikter som fler primärstudier på området för den specifika målgruppen. Det behövs ökat fokus på psykometriska egenskaper av bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens kontext.

Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (sbu.se)

Referenser

  • Davis, L.J., Hoffmann, N.G., Morse, R.M. & Luehr, J.G (1992). Substance Use Disorder Diagnostic Schedule (SUDDS): The Equivalence and Validity of a Computer-Administered and an Interviewer-Administered Format. Alcoholism: Clinical and Experimental Research. Vol. 16, No 2, 250-254.
  • Gerdner, A. (2009). Diagnosinstrument för beroende och missbruk – Granskning av ADDIS validitet och interna konsistens gällande alkoholproblem. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift. Vol 26. 2009, 265-276.
  • Hoffmann, N.G. & Hoffmann, T.D. (2003). Construct Validity for Alcohol Dependence as Indicated by the SUDDS-IV. Substance Use and Misuse. Vol. 38 No2, 293-306.
  • Jonasson, B., Jonasson, U., Ekselius, L. & von Knorring, L. (1997). The Feasibility of a New Intake Routine to Assess Substance Use Disorders by Means of a Structured Interview. General Hospital Psychiatry. 19, 36-41.
Senast uppdaterad:
Publicerad: