Kodsystem för ordinationsorsak

Den nationella källan för ordinationsorsak består av två delar:

1. Ett strukturerat kodsystem med termer för behandlingsorsaker (Snomed CT‑kodade) och behandlingsändamål samt deras kopplingar till unika läkemedel. Kodsystemet täcker i dag samtliga godkända läkemedel samt rikslicenser (lagerberedningar som säljer mer än 1 000 förpackningar per år).
2. Ett separat kodsystem med Snomed CT‑kodade ändringsorsaker.

Behandlingsorsaker, behandlingsändamål och ändringsorsaker

Vid en läkemedelsordination ska ordinatören dokumentera en eller flera ordinationsorsaker, som lagras i journalen. Begreppet ordinationsorsak är ett samlingsbegrepp för behandlingsorsaker och ändringsorsaker.

• Behandlingsorsaken är den omständighet, till exempel ”hypertoni", som är skälet till behandlingen, och som ordinatören behöver tolka för att kunna fatta rätt beslut om patientens fortsatta behandling. I samband med en förskrivning ska ordinatören också ange ett eller flera behandlingsändamål som uttrycker behandlingsorsaken på ett sådant sätt att den enkelt kan förstås av patienten.
• Om läkemedelsbehandlingen senare behöver ändras av någon anledning som avviker från behandlingsplanen, så dokumenterar ordinatören en ändringsorsak. Observera att en utsättning (avslutning) av en läkemedelsbehandling anses som en ändring och anledningen till utsättningen ska anges med en ändringsorsak. Uppgiften om behandlingsorsak måste fortfarande finnas kvar, och ändringsorsaken kan aldrig ersätta behandlingsorsaken. Båda uppgifterna utgör viktig information för nästa ordinatör, och är därmed viktiga för patientsäkerheten.

Den nationella källans innehåll

Den nationella källan för ordinationsorsak innehåller kopplingar mellan läkemedel och behandlingsorsaker för att ordinatören ska presenteras för ett urval behandlingsorsaker utifrån det läkemedel som har valts. Det ska även vara möjligt att välja behandlingsorsak fritt ur hela lexikonet. Varje unik behandlingsorsak har kopplats till den medicinska referensterminologin Snomed CT, och därför krävs att den som implementerar kodsystemet i ett system har Snomed CT-licens.

Ändringsorsakerna utgör ett eget kodsystem, eftersom de inte är kopplade till läkemedel och endast består av en handfull termer med tillhörande Snomed CT-koder.

Distribution och stöd till implementering

Kodsystemet med behandlingsorsaker och behandlingsändamål, inklusive kopplingar till unika läkemedel, distribueras på två sätt:

1. via Ineras Sil-tjänster (Svenska informationstjänster för läkemedel)
   • information och integrationshandledning på Ineras webbplats
2. via en SFTP-yta hos E-hälsomyndigheten.
   • Ansökan om tillgång till xml-filerna (pdf)
   • Anvisningar till systemleverantörer som vill implementera den nationella källan för ordinationsorsaker i sina vårdinformationssystem (pdf)

Även kodsystemet med ändringsorsaker finns tillgängligt på två sätt:

1. via Ineras Sil-tjänster (Svenska informationstjänster för läkemedel)
   • information och integrationshandledning på Ineras webbplats
2. som Excelfil här hos Socialstyrelsen.
   • Ändringsorsaker Nationell källa för ordinationsorsak (NKOO) (xlsx)

Ordinationsorsak ingår i Nationella läkemedelslistan

E-hälsomyndigheten har regeringens uppdrag att ta fram en nationell läkemedelslista. Den nationella läkemedelslistan kommer, när den är fullt införd, att bli en rikstäckande informationskälla som ger vården, omsorgen, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel. Uppgifter som ingår i den nationella läkemedelslistan är bland annat behandlingsorsak, behandlingsändamål och ändringsorsak.

Läs mer om E-hälsomyndighetens arbete med Nationella läkemedelslistan på deras webbplats

Frågor och förslag

Om du har frågor eller kommentarer, så är du välkommen att kontakta oss via det här formuläret.

Ladda ner

Mer hos oss