För att underlätta interoperablitet bör terminologibindningar vara enkelt åtkomliga och värdelistor tydligt kopplade till attribut.
FHIR som standard är en relativt tillåtande modell som ger möjlighet att uttrycka många delar av verksamheters behov av informationsdelning (speglad i dokumentation i verksamhetssystem, NIM).
För specifika syften skapas FHIR-profiler, som då specialiserar (primärt via constraints och extensions) standardmodellen för det uttryckta syftet. FHIR är en standard som innefattar såväl en informationsmodell som applikationsspecifikationer och protokoll för dess användning. Den som bygger en tillämpning är fri att använda valfri teknik. En Informationsspecifikation för NIM kan effektivisera i implementationsfasen för att uttryckas med beskrivningar som ingår i FHIR-formatet.
Arbetet som ligger bakom denna rapport syftar bland annat till att testa möjligheten att använda FHIR-profiler som format för NIMar och konstruera ‘beta’-profiler i FHIR för ett antal NIMar. Denna rapport beskriver de upptäckter och erfarenheter som gjorts längs vägen.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att NIMar lämpar sig väl för att ligga till grund för utveckling av FHIR-profiler. Användning av FHIR-profilering som en del i NI/NIM-processen kan också ge flera fördelar utan en stor arbetsinsats.
Terminologibindningar
Eftersom FHIR är en implementationsnära standard, ligger det nära till hands att varje terminologibindning ska vara ‘resolvable’ (möjlig att slå upp i realtid) av ett system i så hög grad som möjligt. FHIR uppmanar således till att inte bara ange ett kodverk med exempelvis en OID, utan att det också ska finnas en faktisk URI som tillämpningen kan använda för att t.ex. validera koder eller hämta hem urval. Värdet av att ha en terminologitjänst med denna förmåga är således något som aktualiseras med användning av FHIR.
Värdelistor och ConceptMaps
Tydliga bindningar till urval för attributvärden är en viktig del av att uppnå semantisk interoperabilitet. Ofta kan sådan bindning göras fritt i FHIR och således anpassas efter NIM. I vissa fall har FHIR en föreslagen tydligare bindning än NIM, för att öka möjligheten till interoperabilitet. Emellanåt har FHIR-modellen fasta bindningar. Om en absolut överensstämmelse med NIM-värdelistorna krävs för ett visst FHIR-attribut, så behöver det skapas en egen extension för det attributet och att den egna värdelista binds dit. Man kan sedan skapa en mappning (med FHIR:ConceptMap) mellan det nya attributet och originalet i FHIR-modellen, vilket då medger en ‘fallback’ för interoperabilitet inom FHIR-standarden. I den första versionen av NIM-profiler har dock dessa utökningar (extensions) och tillhörande ConceptMaps inte skapats, utan mappning har gjorts mot existerande FHIR-värdelistor.
Composition eller referenser
För att beskriva ett gemensamt behov kan det i vissa sammanhang vara motiverat att använda FHIR Compositions för att skapa entydiga modeller. I denna första version av NIM-profiler har användandet av Compositions dock undvikits, till förmån för användning av resursmodeller med korsreferenser. Detta möjliggör högre grad av löst kopplad men länkad data och undvikande av inlåsning i dokumentbaserade Compositions.
Inkluderande av extern profilinformation
För att beskriva ett gemensamt behov kan det i vissa sammanhang vara motiverat att använda FHIR Compositions för att skapa entydiga modeller. I denna första version av NIM-profiler har användandet av Compositions dock undvikits, till förmån för användning av resursmodeller med korsreferenser. Detta möjliggör högre grad av löst kopplad men länkad data och undvikande av inlåsning i dokumentbaserade Compositions.
