Trygghetsvandring – exempel

Målgrupp

Deltagare i Trygghetsvandringar är både medborgare och makthavare i en kommun eller stadsdel. Medborgarna kan vara både barn, ungdomar och vuxna. Makthavarna kan till exempel vara kommunalråd och nämndledamöter, planerare eller kommunens säkerhetschef.

Syfte

Att skapa förutsättningar för att ett bostadsområde ska upplevas som tryggare och mer trivsamt för dem som bor där. Det sker genom att man inventerar miljön och samlar in olika gruppers erfarenheter. Trygghetsvandringar kan vara ett sätt att göra medborgare delaktiga i utvecklingen och formandet av sin stad.

Innehåll och genomförande

Initiativet till att arbeta med Trygghetsvandringar kan komma från olika håll. Det kan vara från skolledningen, den enskilda läraren, politikerna i kommunen eller skolans miljöskyddsombud. En viktig del är att bjuda in beslutsfattare till Trygghetsvandringen.

Metoden går ut på att deltagarna möts vid tre tillfällen med två till tre veckors mellanrum. På så sätt ges deltagare och arrangörer tid att reflektera över och behandla de tankar som dyker upp på mötena. Den utsträckta tiden ger också utrymme för dialog, där deltagarnas erfarenheter av sitt närområde tas tillvara. Maximalt 20 personer är lämpligt att ha med på vandringen.

Det första mötet består av en introduktion till ämnet trygghet. De synpunkter som framkommer under mötet sammanställs och ligger sedan till grund för planeringen av vandringen.

Andra mötet utgör själva vandringen som inleds med en kort samling. Därefter går gruppen eller grupperna iväg på en förutbestämd tur och tittar på och diskuterar området. Efter vandringen samlas deltagarna för fika och sammanställning av eventuella ytterligare synpunkter.

På det tredje mötet redovisar de ansvariga vad de planerar att göra åt de synpunkter som framkommit under vandringen. Ett samtal om vad olika parter kan och vill göra i området kan leda till fortsatta processer efter det avslutande mötet.

När barn ska delta i Trygghetsvandringar kan det behövas särskilda förberedelser och upplägg. I ett samarbete mellan Västra Götalandsregionens Kultur i Väst och Uddevalla kommun har en manual tagits fram för just Trygghetsvandringar med barn. Där beskrivas sex övergripande delar:

1. Förberedelser – Fatta beslut om syftet, om vilka som ska delta och vilka roller dessa har. En styrgrupp bör bildas där det, utöver pedagog eller lärare, även kan ingå någon från till exempel kommunen eller skolledningen.
2. Introduktion för klassen – Projektet presenteras och begrepp som trygghet, inflytande och delaktighet diskuteras.
3. Området inventeras – Fatta beslut om vilka områden som ska ingå, planera hur vandringen ska genomföras och vem/vilka som ska hålla i den. Bestämma vilka som ska bjudas in.
4. Genomföra Trygghetsvandringen – Presentera deltagare, dela ut kartor. Anteckna synpunkter som framkommer under vandringen.
5. Återkopplingsträff med de barn och ungdomar som deltagit i Trygghetsvandringen. Inbjudna beslutsfattare svarar på frågor som dykt upp under vandringen men som inte kunde besvaras direkt, som till exempel: ”Vad blir åtgärdat och vad blir inte det? Hur kan vi tillsammans gå vidare?”
6. Dokumentera vandringen – Samla frågor och svar i ett dokument. Lägga till alla åtgärder. Bifoga bilder och annat material.

Metodstöd, utbildning och licens

Flera kommuner har tagit fram guider för Trygghetsvandringar. År 2010 tog Göteborgs stad, i samverkan med Boverket och Brå, fram en nationell manual som utformades för att passa miljöer i olika delar av landet. Manualen kan fritt användas av alla intresserade. Se Trygghetsvandringar – en vägledning nedan.

Även manualen som tagits fram för just Trygghetsvandringar med barn (se nedan Trygghetsvandring ur barns perspektiv. Erfarenheter från fyra pilotprojekt) är fri att använda för alla intresserade.

Utbredning

Det är oklart hur utbredd metoden är och var den används. I refererade material framgår att metoden används eller har använts i Göteborg och Uddevalla. Dessutom har länsstyrelserna för Kalmar och Stockholms län uppgett att kommuner inom deras län använder metoden.

Referenser

Trygghetsvandring – En vägledning. Tryggare Mänskligare Göteborg (Göteborgs stad), Boverket, Brå; 2010

Teimouri M, Åhlström L Svennberg M, Björling S, Havström M. Trygghetsvandring ur barns perspektiv. Erfarenheter från fyra pilotprojekt. Steg för steg-manual. Västra Götalandsregionen; 2011

Telefonsamtal med Anna Lindborg, Utvecklingsledare Trygg i Hisingen, Göteborg stad. Maj 2021

Mer om

Trygghetsvandring – Tankar på vägen. Tryggare Mänskligare Göteborg (Göteborgs stad), Boverket, Brå; 2010