SSPF (skola socialtjänst polis fritid) – exempel

Ett brottsförebyggande arbete på universell, selektiv eller individuell nivå, med ungdomsproblematik som kriminalitet och drogmissbruk.

Målgrupp

SSPF kan anpassas till lokala förutsättningar och målgruppen skiljer sig därför mellan olika kommuner. Vanligast är att arbeta med barn och ungdomar upp till 18 år, men det förekommer att man arbetar även med ungdomar över 18 år. De som blir föremål för insatser i form av SSPF-samverkan har på något sätt väckt oro i sin omgivning – hos familj, skola, polis eller fritidsverksamhet. Den unge befinner sig i risk för att utvecklas negativt och har redan debuterat i någon form av normbrytande beteende.

Syfte

Att förhindra och att förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet, rekryteras till kriminella gäng och/eller inleder missbruk. Målet är att ungdomarna ska ha en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger.

Innehåll och genomförande

SSPF är ett brotts- och drogförebyggande arbete som utgår från samverkan kring grupper och individer. Arbetet bygger på en fast struktur och dagordning, återkommande möten och gemensamma åtagandeplaner.

Grundpelarna som togs fram i SSPF-modellen för Göteborg och Mölndal 2011 bygger på några övergripande organisatoriska aspekter:

En styrgrupp bestående av representanter från de fyra ingående parterna (skola, socialtjänst, polis och fritid). Styrgruppens deltagare samverkar kring strategier och mål för arbetsgruppen, för resurser och andra förutsättningar för arbetsgruppens insatser, för budget och för beslut om metodutveckling.
En arbetsgrupp eller operativ grupp med representanter från de fyra parterna som har mandat att fatta beslut om resurstilldelning. Arbetsgruppen har återkommande möten, exempelvis varje eller varannan vecka. Gruppdeltagarna samverkar både kring enskilda och grupper av ungdomar samt kring universella åtgärder. Arbetsgruppen tar också fram gemensamma åtagandeplaner på individ- eller gruppnivå. På arbetsgruppens möten delas dagordningen upp mellan det allmänna (exempelvis nulägessituationen i området och en kalender med gemensamma åtaganden) och individarbete. Idén är att nya ärenden kan identifieras utifrån allmänna diskussioner om problemen i det lokala området.
En SSPF-koordinator (eller flera) som både samordnar arbetet och kan utföra arbete direkt gentemot ungdomar. Koordinatorn deltar i både arbets- och styrgruppsmöten.

En central del i SSPF-arbetet är att inhämta samtycke från vårdnadshavaren eller från ungdomen själv om han eller hon är över 15 år. Det går vanligen till så att någon av samverkansparterna, som fattat oro för den unge, informerar vårdnadshavaren om SSPF och samtidigt inhämtar samtycke till informationsutbyte.

Metodstöd, utbildning och licens

Det krävs ingen särskild utbildning eller licens för att arbeta med SSPF.

Det finns inte heller någon nationell manual eller annat samlat skriftligt stöd för att genomföra SSPF. Den som är intresserad av modellen kan kontakta Göteborgs stad för att få tillgång till deras interna implementeringsmall för samverkan inom SSPF. Göteborg stad kan också erbjuda ett visst praktiskt stöd vid start och implementering. För mer information och kontaktuppgifter, se Göteborgs stads webbplats för SSPF.

Utbredning

SSPF har sitt ursprung i Danmark, där man arbetar med modellen SSP i många av landets kommuner.

I Sverige har SSPF varit igång sedan 2007. Göteborg och Malmö var bland de första kommunerna som introducerade arbetsformen.

Ett relativt stort antal kommuner i Sverige arbetar idag med SSPF – på områdes- och gruppnivå och/eller på individnivå. Arbetet kan skilja sig mycket mellan kommunerna. Dessutom förekommer olika varianter av SSPF. Till exempel SSP (socialtjänst, skola, polis) i Uppsala, PSS (polis, skola, socialtjänst) i Örnsköldsvik och SSPU (socialtjänst, skola, polis, ungdom) i Burlöv.