Höjaspelet – exempel
Målgrupp
I ett första skede alla elever i årskurs F–3, i ett senare skede även alla elever i årskurs 4–5.
Syfte
Att utveckla elevernas förmåga till självreglerande beteende och att främja motivationen till samarbete, vilket ska leda till ett klassrumsklimat som präglas av struktur och studiero för alla elever.
Innehåll och genomförande
Höjaspelet genomförs under ordinarie lektioner i skolan. Varje lärare spelar spelet med klassen tre gånger per vecka. Spelet inleds med att klassen delas in i lag om cirka fem elever. Inför varje spelomgång introducerar läraren tre regler som kan handla om att fokusera, arbeta tyst och räcka upp handen. Deltagarna i laget ska hjälpa varandra att följa reglerna samtidigt som de enskilt eller tillsammans arbetar med en tilldelad arbetsuppgift. Spelet anpassas till elevernas förutsättningar så att alla kan vinna. Vinster kan vara att läraren läser en saga, att få spela hänga gubbe, leka dansstop eller göra en annan aktivitet som eleverna själva varit med om att välja.
Höjaspelet införs i tre faser under ett läsår. Varje fas tar cirka tre månader. Inför varje fas hålls en utbildningsdag för lärarna då man går igenom vad som är av extra vikt under den kommande fasen och vad som är eventuella hinder samt ger handfasta råd. Lärarna får kontinuerligt individuell klassrumsbaserad handledning.
Under den första fasen, introduktionsfasen, spelar lagen inledningsvis i cirka tio minuter. Därefter ökar speltiden successivt till upp till 45 minuter.
Under den andra fasen, expansionsfasen, byggs Höjaspelet successivt upp, från 45 minuter till block om en hel förmiddag eller eftermiddag. Utgångspunkten vid uppbyggnaden i tid är att det måste vara möjligt för både läraren och eleverna. När Höjaspelet fungerar bra och eleverna vinner det lätt så förlängs spelet.
I nästa fas – generaliseringsfasen – är målet att eleverna ska kunna generalisera sina kunskaper så pass att beteendet inom spelet är märkbart även utanför spelet. Läraren fortsätter att spela Höjaspelet tre gånger i veckan. När Höjaspelet är slut behålls den positiva påverkan av gruppen under fem minuter. Detta generaliseringsmoment byggs upp till cirka 45 minuter. Utöver de tre gånger Höjaspelet spelas tillkommer alltså tre generaliseringsmoment i veckan.
Höjaspelet har genomförts inom ramen för Malmö Stads arbete med Communities That Care (CTC), se egen metod i Exempelsamlingen.
Metodstöd, utbildning och licens
Höjaspelet har funnits sedan 2016 i Sverige och bygger på den amerikanska metoden Good Behavior Game (GBG). Den första utbildningen genomfördes av representanter från den holländska versionen av GBG. Malmö fick utbildning och handledning under ett år. Därefter startade den svenska implementeringen.
Inför varje fas av implementeringen får lärarna utbildning och därefter handledning vid tio tillfällen under genomförandet. Utbildning och handledning ges av tre certifierade utbildare, alla Malmöbaserade. Än så länge har enbart personal inom Malmö stad utbildats. Det finns möjlighet för andra kommuner att få utbildning i Höjaspelet. För mer information om detta kan man kontakta ansvariga för Höjaspelet i Malmö stad.
Utbredning
Höjaspelet används av ett antal skolor i Malmö stad.
Referenser
Koutakis N. Good Behavior Game i Sverige. En utvärdering av Höjaspelet på Höjaskolan i Malmö. Malmö stad; 2017
Höjaspelet – Good Behavior Game i Malmö, Malmö stad