Effektiv samordning för ökad trygghet (EST) – exempel

Ett systematiskt arbetssätt för samverkan mellan i första hand kommun, polis och fastighetsbolag för att öka tryggheten i till exempel ett bostadsområde.

Målgrupp

Alla som bor inom ett visst geografiskt område, däribland barn i alla åldrar. Särskilt fokus på ungdomar som skapar otrygghet för andra i området. 

Syfte

Att effektivisera det situationellt trygghetsskapande arbetet, som exempelvis polis, kommun och fastighetsföretag utför, och genom tidiga insatser öka tryggheten i det offentliga rummet. På samhällelig nivå syftar metoden till att bygga tillitsfulla relationer mellan stat, kommun och civilsamhälle samt till att förhindra att fler områden får problem.

Innehåll och genomförande

Inom EST sammanställs en lägesbild varje vecka utifrån en checklista i den aktuella kommunen, stadsdelen eller området för att snabbt kunna sätta in insatser mot de problem som uppstår. Kommunen, polisen och fastighetsbolagen bidrar till informationsinsamlingen som ligger till grund för lägesbilden. Informationsinsamlingen inriktas på sådant som skapar otrygghet i en viss miljö. Det kan till exempel handla om skadegörelse, en samlingsplats för ungdomar eller ryktesspridning på sociala medier. Det är främst de offentliga miljöerna som är i fokus, men även halvoffentliga platser som trapphus och butiker kan inkluderas i arbetet.

Varje kvartal analyseras vilka områden som är i störst behov av insatser samt i vilka områden man har störst möjlighet att påverka problembilden. Insatser under kommande kvartal prioriteras utifrån analysen. På årsbasis görs en detaljerad analys och uppföljning då man närmare studerar vilka insatser under året som har samband med positiva utfall. Detta dokumenteras och återkopplas till verksamheterna.

Följande steg utgör grunden i metoden:

  • Informationsinsamling
  • Informationssammanställning
  • Analys och lägesbildsbeskrivning
  • Beslutande om insatser
  • Identifikation av samverkansparter
  • Återkoppling
  • Uppföljning

Genom fasta rutiner avseende deltagande funktioner, dagordningar, formulär, checklistor och mötestider uppnås systematik i arbetet. För att EST ska fungera som avsett är det viktigt att alla som deltar i arbetet har fått god information om arbetsmetoden. Alla ska känna till orsaken till arbetet, vilka teoretiska antaganden som arbetsmetoden bygger på och vilka förväntningar som finns på de olika rollerna.

Metodstöd, utbildning och licens

EST är framtaget i samarbete mellan Örebro kommun, Örebro universitet och polisen i Örebro.

Ingen utbildning eller licens krävs för att arbeta med metoden. Det finns en metodhandbok: Effektiv samordning för trygghet som är framtagen av Örebro universitet. Det finns även en exempelsamling: Effektiv Samordning för Trygghet (EST) – En exempelsamling med råd från kommuner som arbetar med metoden, som kan vara till nytta för dem som vill börja arbeta med metoden.

Utbredning

Metoden används eller har använts i flera kommuner i Sverige, förutom i Örebro även i exempelvis Sollentuna, Borås och Botkyrka.

Referenser

Hallin, P-O. (2018). Effektiv samordning av brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i socialt utsatta områden – en processutvärdering. Malmö Universitet

Fahlgren, A., Hellfeldt, K., & Andershed, H. (2018). Effektiv samordning för trygghet (EST) – En utvärdering. Örebro universitet

Effektiv samordning för trygghet – Handbok (2016). Örebro universitet

Mer om

Lindblom, J. Samverkan mot social oro. Metodhandbok. Västerorts polismästardistrikt; 2013. (Handboken för EST är en vidareutveckling av denna).

Lönar det sig med våldsförebyggande arbete? Samhällsekonomisk analys av tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete i Botkyrka kommun Länsstyrelsen Stockholm.

Publicerad: