Hälso- och sjukvård och tandvård för asylsökande och andra migranter
Vilken vård ska en region erbjuda asylsökande och papperslösa?
Den hälso- och sjukvård och tandvård som regioner enligt lag är skyldiga att erbjuda asylsökande och vissa personer utan uppehållstillstånd (papperslösa) skiljer mellan vuxna och barn.
Barn omfattas av samma rättigheter till vård som de barn som är folkbokförda.
Regioner kan erbjuda vård i större omfattning än vad som anges i regelverken.
Regleringen sker framförallt i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera (2008:344), samt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407).
Mer om vilken vård regioner ska erbjuda asylsökande och papperslösa
Personer som flyr från Ukraina
Personer som kommer till Sverige från kriget i Ukraina har olika rätt till skydd, stöd och vård. De kan få tillfälligt uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv om vissa krav är uppfyllda.
Journalföring ska göras som vanligt
Vid vård av asylsökande och papperslösa ska patientjournaler upprättas och bevaras på samma sätt som gäller för alla patienter inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna finns i patientdatalagen (2008:355).
Som komplement till lagen finns Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.
Du hittar mer information om journalföring i handboken Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.
Handbok
Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter
Flera studier visar att asylsökande personer ofta är drabbade av psykisk ohälsa, med högre förekomst av depression, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter än befolkningen i stort. Asylsökande barn med familj eller ensamkommande barn har exempelvis ofta utsatts för svåra traumatiska upplevelser.
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld
Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män. Men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man. Många barn upplever våld i sin familj.
Hälso- och sjukvården och tandvården har ett ansvar i arbetet med våldsutsatta barn och vuxna och barn som har bevittnat våld. Närmare bestämmelser finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39).