Individuellt hälsosamtal

Om hälsosamtalets innehåll

Den som utför hälsoundersökningen ska ta upp följande: 

• Hur personen mår nu och har mått tidigare, både fysiskt och psykiskt. 
• Hur personens hälsa kan vara påverkad av hens psykosociala situation eller av traumatiska upplevelser.
• Genomförda vaccinationer, exponering för smittrisker och andra uppgifter som kan behövas ur smittskyddssynpunkt. Frågorna ska ställas utifrån situationen på de platser där personen har vistats före ankomsten till Sverige. 
• Mun- och tandhälsan hos både barn och vuxna. 

Det kan vara bra att ta upp eventuellt pågående tandbehandling eller -reglering, för att remittera personen till tandvården om det behövs. 

Interkulturellt perspektiv

Hälso- och sjukvårdspersonalen kan behöva vara medveten om att personen som undersöks kan ha uppfattningar om sjukdomar som skiljer sig från normen i svensk hälso- och sjukvård. Var också uppmärksam på egna värderingar och känslouttryck, som kan visas omedvetet i olika vårdsituationer.

Läs och se filmer om vård och omsorg ur ett interkulturellt perspektiv på Kunskapsguiden

Var extra uppmärksam vid samtal med barn

Den som utför en hälsoundersökning av ett barn ska 

• anpassa samtalet till barnets ålder och mognad
• prata om hur barnet kan påverkas av vårdnadshavarnas och andra familjemedlemmars hälsa.

Det här är bra att tänka på:

• Låt barnet själv berätta om sin hälsa.
• Barnet kan ha utsatts för stress både före, under och efter migrationen som kan ha påverkat hens psykiska hälsa. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på psykosomatiska symtom som sömnstörningar, aptitlöshet, oro och nedstämdhet.

När det gäller ensamkommande barn kan socialtjänsten ta del av resultaten av hälsoundersökningen och samtalet, om det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. 

Information om hälso- och sjukvård och tandvård

Den undersökta personen ska få information om följande:

• Möjligheterna att få del av hälso- och sjukvård och tandvård.
• Hur man gör för att komma i kontakt med vården om man behöver det.
• Att barn har rätt till fullständig tandvård. 

Om ett barn inte har kallats till eller varit i kontakt med den förebyggande hälso- och sjukvården och tandvården på annat sätt, bör informationen även innehålla kontaktuppgifter till sådan vård.

Psykisk ohälsa och trauma

Det är viktigt att upptäcka om en person är traumatiserad. Personen kan ha blivit utsatt för våld, tortyr eller sexuella övergrepp. Hen kan ha bevittnat eller ha utsatt andra för övergrepp. Både psykiska och fysiska besvär, som posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, ärr och kroppsliga skador, kan vara tecken på trauman.

Det kan vara nödvändigt att uppmärksamma sexuell hälsa under samtalet, och vara medveten om att både flickor och pojkar, kvinnor och män kan ha varit utsatta för sexuella övergrepp. Det är också viktigt att eventuella oönskade graviditeter hos flickor och kvinnor uppmärksammas tidigt. 

Könsstympning av flickor och kvinnor kan vara relevant att ta upp beroende på vilket land personen kommer ifrån. Det beskrivs i kunskapsstödet Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete. 

Hos personer som utsatts för tortyr är syn- och hörselskador vanliga, liksom traumatiska hjärnskador. Även barn och äldre utsätts för tortyr. Tortyrskador kan upptäckas i alla delar av hälso- och sjukvården och tandvården. 

Missbruk kan förekomma i samsjuklighet med psykisk ohälsa, vilket är viktigt att uppmärksamma. 

Personer som har utsatts för till exempel tortyr eller andra allvarliga våldshandlingar har särskilda behov av vård, och bör bedömas särskilt omsorgsfullt.

Remittering till annan vårdgivare 

Framkommer det att personen har vårdbehov som den undersökande vårdgivaren inte kan tillgodose, ska hen remitteras till annan vårdgivare för medicinsk bedömning eller behandling inom ramen för sådan vård som regionen är skyldig att erbjuda. 

Mer information