Folksamling sammankopplade med linjer på torg.

Våldsutsatta ska få hjälp i myllret av myndighetskontakter

Publicerad:
Våld i en nära relation drabbar 1 av 3 kvinnor någon gång i livet. När utsatta söker hjälp från samhället är det sällan enkelt. Kontakt med olika delar av socialtjänsten, olika delar av vården, med rättsväsendet med flera krävs, och det är den ofta nedbrutna våldsutsatta som tvingas lägga pusslet och ligga på för att få stödet hon har rätt till.

– Den som söker samhällets hjälp för att lämna en våldsam relation får i dag lätt känslan av att befinna sig i en labyrint av myndigheter och olika yrkeskårer. Det är tydligt att samhällets insatser behöver samordnas bättre för de våldsutsatta, säger Lotta Nybergh, kontaktperson inom våld och förtryck på Socialstyrelsen.

Regeringen presenterade ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor den 20 juni. Där har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram förslag på hur samhällsaktörer kan samordna sig för att bättre hjälpa den våldsutsatta, något som kallas samordnad stödkedja. En del handlar om hur en kontaktperson kan vara till hjälp och i alla kontakter.

– Många våldsutsatta har svårt att i en utsatt situation själv ansvara för att sköta alla myndighetskontakter och därför finns ett stort och tydligt uttryckt behov av stöd och hjälp med dessa kontakter. Syftet är att fler ska ges stöd att lämna och inte återvända till en våldsam relation, säger Lotta Nybergh.

Socialstyrelsens uppdrag om samordnad stödkedja

Socialstyrelsen ska bland annat identifiera vilka myndigheter, yrkesgrupper och andra aktörer som bör ingå. Hur stödet ska kunna individanpassas är en annan del av uppdraget. Utsatta barn ska uppmärksammas särskilt, liksom unga och utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck

Uppdraget om samordnat stöd till våldsutsatta pågår fram till 2027, med en delredovisning i april 2025.

Socialstyrelsen har i över 10 år utrett fall där barn och vuxna utsatts för exempelvis mord, dråp eller försök till mord av en närstående. En återkommande brist som framträder i dessa utredningar är att brottsoffer och gärningspersoner har haft många kontakter med exempelvis vården, socialtjänsten och polisen året före brottet. Utan att brotten förhindrades.

– Vi vet sedan länge att det finns allvarliga brister i samhällets skyddsnät. I många fall är kontakterna omfattande och ofta är flera samhällsaktörer inblandade parallellt. Blir samordningen bättre finns stora möjligheter att upptäcka och verkligen agera för att stoppa våldet, säger Lotta Nybergh.