Ta oro på allvar – fråga, lyssna, agera och följ upp

Varje år avlider cirka 1200 personer till följd av suicid. De allra flesta har tidigare varit i kontakt med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Därför är vården och omsorgen viktiga nav för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa, suicidalitet och sätta in suicidförebyggande åtgärder. Fokus för socialtjänsten är att stötta personer i svåra livssituationer, motivera och lotsa vidare till vård.

Socialstyrelsens roll

Socialstyrelsens roll är att utifrån senaste kunskap utveckla stöd och redskap så att vården och omsorgen får hjälp att arbeta systematiskt, metodiskt och patientcentrerat med suicidprevention.  

Den röda tråden bland stöden är att visa på en sammanhållen vård- och omsorgskedja där delarna fungera tillsammans. Det handlar om stöd för att:

1. Upptäcka och fråga om tankar på suicid.

2. Göra individuell och återkommande bedömning av suicidalitet och behov av åtgärder.

3. Agera utifrån bedömningen – göra en krisplan, sätta in behandling, kontakta närstående och samordna med andra aktörer.

4. Säkra kontinuitet och uppföljning efter ett akut besök, vid utskrivning eller vid andra övergångar.

5. Lära och förbättra systematiskt – genom att granska händelser och identifiera brister i vård- och omsorgskedjan.

Här hittar du stöd för att arbeta suicidpreventivt

På Socialstyrelsens webbplats finns en mängd stöd som kan kombineras för ett sammanhållet arbete.

Suicid och suicidprevention

Suicidriskbedömning – nytt stöd för chefer och utvecklingsledare

Suicidriskbedömning riktar sig till chefer och utvecklingsledare inom hälso- och sjukvården och förtydligar rekommendationen i nationella riktlinjer om suicidriskbedömning. Fokus bör ligga på att förstå personen utifrån hens aktuella situation och utifrån den bedöma vilka konkreta suicidförebyggande insatser som behöver sättas in, inte att gradera risknivå.

Sofia Åhlqvist, utredare på Socialstyrelsen, menar:
– En bedömning av suicidalitet ska leda till handling, trygghet och uppföljning.

Kombinera med Patientresan

Sofia Åhlqvist rekommenderar att man kombinerar Suicidriskbedömningen med materialet Patientresa: vård vid suicidförsök, som hjälper verksamheter att se vården och stödet ur en persons perspektiv, efter att hen gjort ett suicidförsök. Genom att följa personen genom vården blir det lättare att upptäcka egna glapp i övergångar och i samverkan med andra aktörer.

– Det är ofta mellan akutmottagning, slutenvård, öppenvård och kommun som en person riskerar att falla mellan stolarna. Genom att skatta den egna verksamheten kan man se hur väl sammanhållen vårdkedjan verkligen är.

Patientresa: vård vid suicidförsök
Suicidriskbedömning

Var ska man börja?

Många verksamheter kan uppleva att det är svårt att få till ett sammanhängande arbete. Börja med att identifiera en konkret kritisk situation – en situation där personer riskerar att inte få tillräckligt stöd, säger Sofia Åhlqvist.

Använd gärna självskattningsdelen i Patientresan eller i Närståendes delaktighet i psykiatrisk och rättspsykiatrisk vård.

Därefter kan ett första steg vara att fråga sig:

Vad händer hos oss från det att en person berättar om suicidtankar eller kommer in efter ett suicidförsök fram till att personen har ett tryggt och uppföljt stöd?

Stöd för medarbetare i mötet med personer som kan ha suicida tankar

Till medarbetare som möter patienter och klienter rekommenderar Sofia Åhlqvist informationsbladet Du kan göra skillnad, som beskriver vikten av att uppmärksamma personer som mår dåligt eller överväger att ta sitt liv.  

– Att fråga om suicidtankar kan vara svårt, men en direkt och respektfull fråga kan öppna för det samtal som personen behöver.

Inför Suicidpreventiva dagen

– Vi kan sällan förutsäga suicid, men vi kan alltid ta oro på allvar, fråga, lyssna, agera och följa upp.