Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages
Droppställning i korridor. I bakgrunden går sjukvårdspersonal.

Högt förtroende för vården men ojämlikheten ökar

Publicerad:
Årets lägesrapport om tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvården visar flera positiva trender. Flera av dem rör hälso-, sjuk- och tandvårdens kvalitet, där vi bland annat ser att dödligheten i cancer, hjärtinfarkt och stroke fortsätter att minska.

− När det gäller tillgänglighet ses en blandad utveckling. Exempelvis ökar andelen som får medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar medan tillgängligheten till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin är generellt låg och fortsätter vara mycket olika över landet, säger Anna Bredin, utredare på Socialstyrelsen.

Andra utmaningar är en åldrande befolkning, ökande psykisk ohälsa och fortsatt stora skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Utmaningar som ställer höga krav på hälso- och sjukvården, på rätt kompetens samt på ett personcentrerat bemötande som tar hänsyn till varje individs egna förutsättningar.

Användningen av antibiotika har ökat

Användningen av antibiotika i öppenvård ökar igen, och antalet uttag ligger över det nationella målet. Kvinnor tar ut fler antibiotikarecept per 1000 invånare än vad män gör

− Under pandemin såg vi en större nedgång i antalet uthämtade antibiotikarecept. Nu återstår att se om det är pandemieffekten som suddats ut eller om kurvan kommer fortsätta peka uppåt. Det här behöver följa noggrant, då en ökad användning ökar risken för resistenta bakterier, säger Catrine Berglie, utredare på Socialstyrelsen.

I tandvården minskar användningen av antibiotika överlag. Samtidigt är skillnaderna stora där personer i områden med socioekonomiska utmaningar får antibiotika i betydligt högre utsträckning än övriga befolkningen.

Hälsan fortsätter att vara ojämlik

Generellt har högutbildade bättre hälsa än lågutbildade, inrikesfödda bättre hälsa än utrikesfödda och personer boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar bättre hälsa än personer boende i områden med socioekonomiska utmaningar.

− Skillnaden ökar till exempel mellan lågutbildade och högutbildade kvinnor samt mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor. Ohälsan har lett till sjunkande medellivslängd hos kvinnor med enbart förgymnasial utbildning, säger Anna Bredin.

Längre väntetider till utredning och behandling inom BUP

Inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin behöver omkring 50 procent av barnen under perioden 2021–2024 vänta längre än 30 dagar på utredning och behandling.

− Siffrorna visar att antalet startade utredningar och behandlingar inom 30 dagar i barn- och ungdomspsykiatrin har minskat från en nivå på cirka 70 procent 2018–2020 till en nivå på cirka 50 procent 2021–2024. Det kan förmodligen förklaras av en konstant ökning både av det totala antalet barn och totala antalet vårdbesök i den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin under perioden, säger Catrine Berglie.

Fakta från rapporten:

  • 67 procent av Sveriges befolkning har förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet.
  • Sjukfrånvaro kostar samhället stora belopp varje år. Under 2023 utbetalades sjukpenning för cirka 42 miljarder kronor.
  • Hälso-, sjuk- och tandvården står inför flera stora utmaningar, till exempel brist på personal, ändrat sjukdomspanorama samt demografiska utmaningar.
  • Klimatförändringarna accelererar och utgör ett ökande hot mot befolkningars hälsa samt mot hälso- och sjukvårdsystemen världen över.
  • Satsningar på ökad hälsolitteracitet kan göra både människor, organisationer och samhället mindre sårbart för desinformation.
  • Majoriteten av regionerna förbättrade tillgängligheten till medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar under 2024, jämfört med 2023.