Patient och läkare på vårdcentral

Expertens 5 tips till vården för att bekämpa våld i nära relation

Publicerad:
I april kommer ett nytt kunskapsstöd om hur vården kan upptäcka och bidra till att stoppa våld i nära relation. Men varför vänta till dess?

(Personerna på bilden har inget att göra med texten.)

Många utsatta för våld i nära relationer kommer i kontakt med hälso- och sjukvården.
Kan vården upptäcka våldet, fråga om det och sätta in rätt insats kan patienters lidande och ohälsa minska.

”Verkligen bidra till att förändra en våldsutsatts liv”

Anna-Karin Ekstrand är utredare på Socialstyrelsen. Just nu projektleder hon arbetet med att ta fram ett kunskapsstöd som ska ge praktiskt stöd till hälso- och sjukvården i arbetet mot våld i nära relationer.

– Genom att ställa frågor om våldsutsatthet som en del av anamnesen ökar sannolikheten att hela bilden av patientens ohälsa upptäcks och att rätt åtgärd sätts in. Vårdpersonalen kan verkligen bidra till att förändra en våldsutsatts liv, säger hon.

Experten tipsar

Trots att det nya kunskapsstödet blir klart först i april, ger Anna-Karin Ekstrand några tips redan nu.

1) Skapa rätt förutsättningar

– Chefer och ledning måste prioritera arbetet med att öka kunskapen om hur våldsutsatthet kan påverka hälsan. Att ha lokala rutiner för hur verksamheten ska arbeta med ”när, hur och vad” som ska göras för att upptäcka våldsutsatthet är viktigt, säger Anna-Karin Ekstrand.

2) Titta efter mer än fysiska skador

Våld lämnar inte alltid ett blåmärke och en stor del av våld i nära relationer är psykiskt.
Symtom kan vara allt från oklar smärtproblematik och sömnstörningar, till återkommande vårdbesök för samma eller olika besvär, utan tydlig klinisk orsak.

– Acceptansen för andra typer av våld ska vara lika låg som för fysiskt våld. Vi behöver ibland se förbi det uppenbara. Socialstyrelsen har som vision att inga varningstecken ska missas på grund av att kunskap om våld saknas inom hälso- och sjukvården, säger Anna-Karin Ekstrand.

3) Våga fråga om våld

Det kan vara svårt för våldsutsatta att prata om våld. Därför behöver vårdpersonal ställa frågan, ofta mer än en gång och kanske formulerad på olika vis.

– Att fråga är det enskilt viktigaste vården kan göra vid misstanke om våld. Att våga berätta om sin situation kan vara ett avgörande första steg för patienten, säger Anna-Karin Ekstrand.

För ett bra samtal krävs oftast flera saker. Ett förtroende för vårdpersonalen, tid för samtalet, en enskild plats i en trygg miljö. Under samtalet är det bland annat viktigt att låta patienten berätta med egna ord utan att avbryta och visa att du kan ta emot berättelsen – utan att förstärka eller förminska.

Exempel på frågor att ställa finns på Kunskapsguiden

4) Ta patienten i handen

Vårdpersonal som tar emot en berättelse om våld har några vägar som ofta är gångbara. Rekommendera kontakt med socialtjänsten är en sådan, liksom att hjälpa patienten vidare i vårdapparaten.

– Våldsutsatta kan behöva stöd att ändra sin livssituation. Att vägleda och informera om vilken hjälp som finns betyder mycket, till exempel hjälpa med att kontakta socialtjänsten, säger Anna-Karin Ekstrand.

5) Ta del av det nya kunskapsstödet när det kommer

Anna-Karin Ekstrand berättar att kliniskt verksamma efterfrågar mer stöd och gärna rekommendationer, vid sidan av Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handbok om våld i nära relationer. Det kommer med kunskapsstödet i april 2025.

– Det blir praktiskt stöd om bland annat vilka skador, beteenden och tillstånd som man behöver vara särskilt uppmärksam på. Kunskapsstödet ska också ge svar på när det är väl befogat att rutinmässigt fråga om våld i nära relation för att upptäcka våldsutsatthet.

Mer om våld i nära relationer