Cancerrehabiliteringen behöver bli mer jämlik

Dessutom är det otydligt vad cancerrehabilitering innebär.

– Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att informera om vad cancerrehabilitering är och vilka insatser som ingår. Det är mer än bara rehabilitering, till exempel förebyggande insatser, säger Sofia Johansson, projektledare på Socialstyrelsen.

Kartläggningen visar också att regioner behöver bli bättre på att anpassa erbjudandet om cancerrehabilitering till olika patientgrupper, exempelvis barn i tonåren och unga vuxna.

Insatserna behöver samordnas bättre

Cancerrehabilitering för vuxna är uppdelad på olika verksamheter och det saknas ofta en tydlig ansvarsfördelning.

– Det behöver bli tydligare vem som ansvarar för vad och insatserna behöver samordnas för att alla patienters rehabiliteringsbehov ska bli tillgodosedda. Det bidrar också till att rehabiliteringen blir mer personcentrerad, säger Sofia Johansson.

När det gäller barn behöver det byggas upp strukturer för uppföljning av rehabiliteringsbehov efter barncancer.

Stärk den nationella och regionala uppföljningen

För att uppnå en jämlik cancerrehabilitering i hela landet är möjligheten till uppföljning central. Det saknas idag nationell och huvudsakligen även regional statistik för stora delar av cancerrehabiliteringen.

– Möjligheterna till uppföljning behöver stärkas. Det gäller både nationellt genom utvidgning av Socialstyrelsens patientregister och nationella kvalitetsregister. Som komplement ser vi också ett behov av utvidgad regional uppföljning, säger Sofia Johansson.

Enhetlig dokumentation stärker uppföljning

För att uppföljningen ska ge en jämförbar bild behöver de åtgärder som genomförs dokumenteras enhetligt. För att stötta en enhetlig dokumentation har Socialstyrelsen bland annat tagit fram anvisningar som underlättar användningen av åtgärdskoder. Den 19 september i år genomför vi också ett digitalt dialogforum om åtgärdskoder.

Dialogforum om cancerrehabilitering