Ätstörningar: Fler behöver få nationell högspecialiserad vård

De fem regioner i landet som har tillstånd för vård av svårbehandlade ätstörningar signalerar att remitteringen så här långt är lägre än beräknat. I flera av regionerna finns kapacitet för dubbelt så många patienter.

Alla vet inte att möjligheten finns

Kristina Wikner är chef för enheten för nationell högspecialiserad vård, NHV, på Socialstyrelsen: 

– Av det vi hör från enheterna finns det flera faktorer som bidrar. En är att nationell högspecialiserad vård är ganska nytt inom psykiatrin och att alla inte känner till att möjligheten finns. Det gäller både på professions- och beslutsfattarnivå.

NHV-enheterna själva lyfter flera möjliga förklaringar till att remittering inte sker i tillräcklig utsträckning. 

– Vi ser en underbehandling av patienter med ätstörningar. Många går år ut och år in på öppenvårdsbehandling utan att bli bättre. Det hade man nog inte varit nöjd med om det hade varit ett somatiskt tillstånd, som till exempel en patient med hjärtsjukdom, säger Magnus Sjögren, verksamhetschef NHV allvarliga ätstörningar vid Sundsvalls sjukhus. 

Högspecialiserad vård kan rädda liv

Stora skillnader mellan olika delar av landet

Inte enbart för de svårast sjuka

Flera åtgärder görs nu för att den högspecialiserade vården ska komma fler till del, exempelvis utökad information och samarbete med remitterande vårdenheter.

– Det kan finnas en missuppfattning om att det bara är de svårast sjuka patienterna som ska remitteras. Så är det inte tänkt. Tvärtom får man bättre effekt om man sätter in behandling tidigare, när man har gjort flera behandlingsförsök som inte lyckats, säger Kristina Wikner.

NHV-enheterna arbetar även konsultativt och kan stötta den lokala och regionala vården, till exempel med att ta fram behandlingsplaner som kan genomföras på hemmakliniken.