Säkra stödet till barn som anhöriga

Du som arbetar i hälso- och sjukvården har ett ansvar att beakta barnets behov av information, råd och stöd även om barnet själv inte är patient. Genom att i mötet med patienten återkommande prata om barnen och föräldraskapet kan du bidra till att synliggöra barnens behov. Då kan föräldern också motiveras till att bli mer uppmärksam på och möta sitt barns behov. Här finns stora möjligheter att tidigt fånga upp barn och familjer i behov tidiga insatser. Det är ett sätt att främja hälsa och god utveckling för anhöriga barn.

I patientmötet kan anhöriga barns behov av information, råd och stöd uppmärksammas exempelvis genom att

• fråga om det finns barn i hemmet
• prata om föräldraskapet och vad barn behöver för att vara trygga och må bra
• prata med patienten om hur barnen har det och hur de påverkas
• ta reda på om barnet idag får några vårdinsatser från vården eller annan utanför vården
• ställa frågor för att upptäcka våld i nära relation.

Var lyhörd för tecken på våld i nära relation

Vissa patientgrupper löper ökad risk att utsättas för eller utöva våld mot närstående vuxna eller barn. Enligt nationella rekommendationer bör vårdpersonalen fråga alla kvinnor inom psykiatri och mödravård om erfarenheter av våld och inom alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin ta upp frågor om våld.

När hälso- och sjukvården möter våldsutsatta vuxna finns krav att ta reda på om det finns barn i familjen och vid misstanke om att barn far illa göra en orosanmälan till socialtjänsten. När vården får kännedom eller misstänker att barn bevittnar eller utsätts för våld i nära relation ska särskilda åtgärder vidtas.

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet, Socialstyrelsen

Våld i nära relationer, Socialstyrelsen

Vårdens bedömningar av barnets och familjens behov måste utgå från en samlad bild av hur situationen och förutsättningarna i familjen ser ut just nu. Bedömningarna kan ta hänsyn till vilka resurser och sociala nätverk som finns i övrigt runt barnet.

Enligt barnkonventionen ska man vid alla åtgärder som rör barn, i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Därför måste både omständigheterna runt barnet och barnets egna förutsättningar vägas in när barnet får information, råd och stöd. En viktig utgångspunkt kan vara att erbjuda barnet en möjlighet att berätta om sin situation.

Som stöd i bedömningen kan du ställa följande frågor:

• Har barnet själv uttryckt behov av information eller annat stöd?
• Har föräldern själv eller annan vuxen i barnet närhet förutsättningar att ge detta?
• Behöver föräldern ytterligare råd och stöd?
• Har barnet eller familjen behov av andra stödinsatser?
• Vilka stödinsatser har familjen idag?

Vid kontinuerliga vårdkontakter behöver man återkommande följa upp och avisera frågor om föräldraskapet och hur barnet eller barnen har det. Förälderns tillstånd kan variera eller försämras över tid och barnet och familjens behov kan förändras.

Mötet med barnet om barnets situation kan vara en utgångpunkt för vilken information, vilka råd och vilket stöd som du kan ge barnet.

Exempel på hur du kan gå till väga:

• berätta för föräldern om hur barn kan påverkas av situationen
• stötta föräldern att vara lyhörd och se till barnens behov
• visa runt barnet på vårdavdelning där föräldern får behandling
• remittera barnet eller föräldern för andra insatser inom hälso- och sjukvården
• se till att barnet eller familjer kommer i kontakt med annan aktör eller verksamhet utanför hälso- och sjukvården.

Olika bedömningar av behov

I vissa fall kan bedömningen vara att i nuläget inte vidta några ytterligare åtgärder än att återkommande prata med patienten om föräldraskapet och hur barnen har det. I andra fall kan bedömningen vara att det finns ett nätverk av trygga vuxna som utgör tillräckligt stöd för barnet.

Hur man agerar utgår från en samlad bedömning av vad som är och möjligt och lämpligt i det enskilda fallet. Det kan vara bra att erbjuda barnet en möjlighet att berätta om sin situation och prata med barnet, om det finns behov av det.

Ibland kan hälso- och sjukvården stötta och ge information direkt till barnet exempelvis genom att visa vårdavdelning där föräldern vårdas, berätta om vården föräldern får och träffa personalen där. Den information som vården ger till barn behöver anpassa efter barnets ålder och mognad. Som regel behöver vårdnadshavaren vara med eller ge sitt medgivande till att vården pratar med barnet eller ger information, råd och stöd. Hänsyn måste tas till regelverk om sekretess och tystnadsplikt.

Läs mer om att samtala med barn på Kunskapsguiden

Behov av specialiserad vård

Vissa barn eller familjer kan ha behov av att remitteras eller komma i kontakt med mer specialiserad vård eller mer omfattandet insatser inom hälso- och sjukvården eller annan samhällsaktör. Ibland behövs ett samlat stöd kring barnet och familjen i samverkan.

Stöd till efterlevande barn

När en förälder avlidit är det viktigt att särskilt fundera på hur stödet till efterlevande barn kan följa upp och säkras över tid. Ett dödsfall i olycka eller suicid kan innebära behov av mer omfattande stöd- och vårdinsatser både i det akuta skedet och lång tid efteråt.

Stärk stödet till efterlevande barn – Stödmaterial till hälso- och sjukvården för att uppmärksamma och följa upp behoven hos barn som mist en förälder, Socialstyrelsen