”Jag är van att ha många barn omkring mig”
Som 24-åring levde hon ensam med fyra barn och jobbade inom vården. När barnen sedan blev vuxna, började studera och så småningom skaffade jobb och egna familjer blev lägenheten och saknaden efter barn, liv och rörelse för stor.
Sarahs berättelse
– Jag är van att ha många barn omkring mig och kan på det här sättet göra en insats för samhället, säger Sarah som i flera år tagit emot barn som jour- och familjehem.
Som jourfamilj får du vara beredd på att socialtjänsten kan ringa när som helst. Det händer att de ringer mitt på dagen när Sarah är på jobbet. Då försöker hon ta sig hem så fort som möjligt.
– Jag har tur som har en förstående chef, säger Sarah som fortfarande jobbar inom vården.
– Hon är med på att jag också har en annan samhällsuppgift.
Den första tiden med ett nytt barn behöver Sarah vara hemma. Hur länge beror på barnens ålder och hur lätt de har att komma till rätta med den nya situationen.
– Man måste bara anpassa sig. När du har gått med på det här uppdraget är det självklart att ställa upp när ett barn är i kris, säger hon.
Alla barnen har blivit kvar
De barn som Sarah nu delar sin stora lägenhet med har kommit akut och sedan blivit kvar som familjehemsbarn och så har det varit med alla barn som Sarah har tagit emot.
Socialtjänsten frågar först om Sarah kan ha barnet kvar. Om hon säger ja frågar de sedan barnet.
– De blir syskon med varandra och känner sig trygga här. Då kan jag inte säga nej, säger Sarah.
Däremot har hon sagt nej till nya jourplaceringar när hon känt att det inte fungerat med de barn som redan bor hos henne.
Fördel att vara ensam vuxen
Hon var själv tonåring när hon kom till Sverige från norra Afrika och redan i tjugoårsåldern levde hon ensam med sina fyra barn samtidigt som hon jobbade. Det gjorde henne stark.
– Det funkade då och det funkar nu, säger Sarah som inte ser några problem med att vara jourhem och familjehem som ensamstående.
Däremot ser hon fördelar med att vara ensam vuxen i familjen.
– Det är jag som bestämmer, säger hon.
Hon menar att föräldrar kan vara oense om sådant som barnens uppfostran eller vart man vill åka på semester. Men Sarah vet vad hon vill och planerar sin och barnens vardag tillsammans med dem.
– Planeringen underlättar livet, tycker Sarah.
Viktigt att lyssna
Ibland är det tufft. De ensamkommande barnen som har levt i krig och sett människor som dött framför sina ögon har mycket att berätta. Historier som är svåra att ta till sig. Sarah löser det genom att ändå lyssna och ge barnen tid.
– Det gör ont i hjärtat. Livet är inte lätt men jag tror att det alltid finns en mening med det som händer. Det kommer alltid solsken efter regnet. Barn som haft det svårt behöver som alla andra någon som finns där för dem, säger hon:
– Jag finns här!
Kort om familjen
Just nu ser familjen ut så här: Tre placerade barn och fyra biologiska barn, varav ett bor hemma
Bor: I lägenhet utanför större stad
Ålder: Sarah är i 50-årsåldern