Så tycker nyblivna mammor
Socialstyrelsen har genomfört en enkätundersökning och fokusgruppssamtal med nyblivna mammor. Syftet var att få veta mer om hur nyblivna mammor tänker kring oro, trygghet och hur de skaffar sig information. Totalt svarade 1 520 mammor och deras svar har bland annat varit underlag för den här webbplatsen.
Undersökningen genomfördes inom ramen för Socialstyrelsens pågående regeringsuppdrag att genomföra en informationssatsning riktad till gravida och nyförlösta kvinnor om hälsofrågor kopplade till förlossningen.
Fokus har varit på det stöd och den vård som de kan behöva efter graviditeten och förlossningen.
Resultat från undersökningen
Det finns en efterfrågan att i större utsträckning redan under graviditeten uppmärksamma och informera om tiden efter förlossningen. De samtal som förs och den information som ges under graviditeten uppfattades av flera kvinnor kretsa kring förlossningen.
Många ville vara mer förberedda även inför tiden efter förlossningen. De ville få mer information om de situationer och behov som kan uppstå efter en graviditet och förlossning.
Många kvinnor efterfrågade även mer uppföljning och bättre tillgång till vård och stöd efter förlossningen. Det behövs även mer information om vart nyförlösta kvinnor kan vända sig om de inte mår bra fysiskt eller psykiskt.
Barnmorskan hade en central roll för kvinnorna som deltog i undersökningen både som källa till information och för att kvinnorna skulle känna ökad trygghet.
Många ville vara mer förberedda inför tiden efter förlossningen
Det var under graviditeten som kvinnorna tog del av mest information. Kvinnorna ville även ha mest information under graviditeten, men flera efterfrågade information både under graviditeten, på förlossningen eller BB och efter att de kommit hem. Den information som gav mest nytta för kvinnorna var muntlig information från en barnmorska eller någon annan vårdpersonal.
Av de öppna enkätsvaren och fokusgruppssamtalen framgick att många kvinnor ville vara mer förberedda inför tiden efter förlossningen. De efterfrågade mer information om hur tiden efter förlossningen kan vara för kvinnan både fysiskt och psykiskt. Flera skrev att de hade fått mycket information om förlossningen men inte så mycket om tiden efteråt.
Flera efterfrågade även information om vart de kunde vända sig för vård eller stöd efter förlossningen. Det var sex av tio kvinnor som visste vart de skulle vända sig om de inte mådde bra fysiskt eller psykiskt efter förlossningen.
De som mådde bra kände oftast en lägre grad av oro
En majoritet av kvinnorna mådde bra både under graviditeten och de första två månaderna efter förlossningen. Det var dock inte en obetydlig andel kvinnor som inte mådde bra. Var fjärde kvinna, som besvarade enkäten, mådde ganska eller mycket dåligt fysiskt under graviditeten. 15 procent mådde ganska eller mycket dåligt psykiskt. Även efter förlossningen mådde var fjärde kvinna ganska eller mycket dåligt fysiskt och 18 procent mådde ganska eller mycket dåligt psykiskt.
En majoritet av dem som besvarade enkäten, kände någon grad av oro både under graviditeten (85 procent) och efter förlossningen (70 procent), men vanligast var en lägre grad av oro.
Det finns ett samband mellan kvinnornas fysiska och psykiska mående och hur mycket oro de kände både under graviditeten och efter förlossningen. De som mådde dåligt fysiskt eller psykiskt kände också i större utsträckning en högre grad av oro än de som mådde bra.
Att prata med en barnmorska bidrog till ökad trygghet
Barnets hälsa, själva förlossningen och att få bristningar var det som väckte mest oro under graviditeten. Även efter förlossningen var det barnets hälsa som väckte mest oro. Av de öppna svaren och fokusgruppsamtalen framgick att oron för barnets hälsa sällan handlade om att barnet var sjukt eller inte utvecklades som det skulle. Det handlade istället mer om en allmän ängslan för barnets hälsa, att något skulle hända barnet eller att barnet inte skulle vara friskt.
Flera oroade sig även för läkningsprocessen samt kroppen och den egna hälsan generellt efter förlossningen.
Att prata, i första hand med en barnmorska eller någon annan vårdpersonal men även med familj och vänner, bidrog till att känna ökad trygghet både under graviditeten och efter förlossningen.
