Efter pandemieffekt: Allt fler äldre söker sig till omsorgen

I lägesrapporten tecknar myndigheten en bred bild av tillståndet och utvecklingen inom äldres vård och omsorg, och pandemin märks på många olika sätt.

– De senaste två åren har än mer gjort det tydligt att äldreomsorgen måste förstärkas. Mycket förbättringsarbete pågår för att främja kontinuitet, bättre tillgång till medicinsk kompetens och likvärdighet i fråga om kvalitet. Detta arbete är nödvändigt både för att ta igen behov som fått stå tillbaka på grund av covid-19 och för att möta ökande behov av hälsa, vård och omsorg, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

En tydlig effekt av smittspridningen är att betydligt färre personer än tidigare sökt och fått äldreomsorg, bland annat kopplat till rädsla för att smittas och att insatser ställts in. Exempelvis syntes våren 2020 en 45-procentig minskning av äldre som fick hemtjänst för första gången. Men under andra halvan av 2021 skedde en tydlig återhämtning. I höstas var andelen nytillkomna äldre med hemtjänst uppe på samma nivå som hösten 2019, omkring 320 personer per 100 000 invånare. Inflyttningen på äldreboenden är till och med uppe på en högre nivå nationellt än före pandemin. Hösten 2021 flyttade 165 per 100 000 invånare in på äldreboende, jämfört med 155 samma period 2019. Dock finns det regionala skillnader.

– Det är positivt att fler söker sig till äldreomsorgen igen. Det är viktigt att kommunerna är beredda på ett ökat tryck. De som låtit bli att söka hjälp under pandemin kan ha ett försämrat allmäntillstånd. Även det snabbt växande antalet äldre väntas innebära ökade behov av både vård och omsorg framöver, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor.

Brant ökning av personer över 80 år

Antalet personer över 80 år förväntas öka från dagens 510 000 till 900 000 år 2040 – en ökning på 76 procent. Det kommer att kräva många fler medarbetare i omsorgen, bland annat med medicinsk kompetens. I dag behöver närmare 90 procent av de som bor på äldreboende insatser från kommunal hälso- och sjukvård. Utvecklingen går också mot en mer nära vård där allt fler avancerade insatser kan göras utanför sjukhus.

– Vi måste sluta att prata om ”enkla jobb” här. Vård och omsorg för äldre kräver särskild kunskap och kompetens. Det behövs fler utbildade undersköterskor, men även sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, dietister och arbetsterapeuter, säger Michaela Prochazka.

Lägesrapporten visar att antalet sjuksköterskor inom vård och omsorg för äldre minskade åren före pandemin. Så även antalet specialistläkare i geriatrik. Men de senaste två åren har flera satsningar gjorts, exempelvis Äldreomsorgslyftet, där Socialstyrelsen betalar ut statsbidrag för att höja kompetensen i äldreomsorgen. Myndigheten arbetar även med förberedelser inför att undersköterska blir en skyddad yrkestitel sommaren 2023, samt att det i år ska inrättas ett nationellt kompetenscentrum för vård och omsorg för äldre vid Socialstyrelsen.