Kartläggning visar behov av att stärka familjecentraler

Familjecentralen är en modell för samverkan mellan kommun och region för att bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete. Familjecentraler är mötesplatser för blivande föräldrar, och familjer med barn upp till 6 år. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt och analyserat verksamheten på landets familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter.

I familjecentralernas verksamhet ingår barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och förebyggande socialtjänst. Familjecentralerna främjar samverkan mellan olika aktörer och kan erbjuda tidiga insatser. En tredjedel av verksamheterna ligger i områden med socioekonomiska utmaningar. För barn och vuxna som relativt nyligen har kommit till Sverige utgör familjecentraler en väg in i det svenska samhället, och innebär ökade möjligheter till integration och tillit. Familjecentralerna erbjuder råd och stöd i föräldraskapet, och de är en mötesplats för att kunna öva det svenska språket. Det är också en mötesplats där föräldrar kan dela erfarenheter med varandra, barnen ges lekmöjlighet och alla är välkomna.

Kartläggningen som nu presenteras baseras på enkätsvar från familjecentraler, och även intervjuer med föräldrar och personal på ett urval familjecentraler, samt dialog med berörda aktörer. Resultatet visar att även om den lokala styrningen och ledningen för familjecentralerna i stor utsträckning fungerar väl, så finns det utvecklingsmöjligheter. På många håll saknas regionsövergripande styrdokument och samordning, vilket behövs för att bedriva utvecklings- och kvalitetsarbete samt öka stabiliteten i verksamheten.  

– Familjecentralerna erbjuder ett lättillgängligt och brett utbud av hälsofrämjande och även riktade insatser vid behov, vilket ger bra förutsättningar i arbetet för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Styrningen är central för ett mer jämlikt och långsiktigt arbete på landets familjecentraler, och där ser vi att det finns utvecklingsmöjligheter, säger enhetschef Anna Jansson på Folkhälsomyndigheten.

Myndigheterna bedömer samtidigt att det finns behov av nationellt stöd för att bistå och stärka den regionala utvecklingen. Det behövs även kunskapsutveckling om familjecentraler, för att öka förståelsen kring verksamheternas betydelse för barn och deras familjer. Ökad kunskap behövs också om hur familjecentralerna kan nå ut till personer i grupper som är svåra att nå, och hur integrationsarbetet kan utvecklas.

– Familjecentraler ger möjlighet att komma in tidigt och stötta barn och föräldrar på ett sammanhållet sätt för att främja hälsa, men också kunna agera innan sociala problem växer sig större. För att det här arbetet ska kunna vara strukturerat och långsiktigt behövs regional samordning, stödjande ledning och organisation. Vi ser att det finns möjlighet till utveckling lokalt, regionalt och nationellt, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen.