Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages
Ungdomar tröstar varandra

Så kan du fråga om våld – och rädda liv

Publicerad:
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, konstaterar att kommuner och regioner inte lyckas ge våldsutsatta barn och vuxna det skydd som de har rätt att få. Många frågar till exempel inte om våld, vilket innebär att våldsutsatta riskerar att stanna i destruktiva situationer utan att få rätt insatser.
IVO har granskat hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården arbetar mot våld i nära relationer. I granskningen ser IVO att man inte frågar om våld, vilket gör att våldet inte upptäcks. Socialsekretare och vårdpersonal tar heller inte signaler om våld på tillräckligt stort allvar. När våld upptäckts agerar man inte tillräckligt snabbt eller kraftfullt.
 
Moa Mannheimer jobbar med Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar. Hon känner igen bilden som IVO:s granskning visar.
 
– Genom att våga fråga om våld kan man rädda liv. I våra utredningar ser vi också att socialtjänsten inte frågar tillräckligt om våldsutsatthet och att våldsutövande mot närstående sällan uppmärksammas inom hälso- och sjukvården, säger Moa Mannheimer.

Underlätta för våldsutsatta att berätta

Att våga fråga är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera och hjälpa en person som befinner sig i en svår situation.
 
Många kvinnor vittnar också om hur viktigt det var att det första samtalet kändes bra, när de valde att berätta om sin situation och söka stöd. 
 
På Kunskapsguiden samlar Socialstyrelsen stöd i arbetet mot våld i nära relationer. Här finns handfasta råd som är viktiga att tänka på till exempel när det gäller att underlätta för en våldsutsatt att berätta om sin situation:
 
  • Skapa en trygg miljö
  • Låt samtalet ta tid
  • Prata ensam med personen
  • Ställ direkta och konkreta frågor.

Så frågar du om våld

Exempel på konkreta frågor för samtal om våld i nära relation:

  • "Jag undrar lite, är det något som har hänt dig?"
  • "Har det hänt att du känt dig rädd för någon?"
  • "Känner du dig trygg där du bor nu?"
  • "Känner du dig trygg med din partner?"
  • "Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa?"
  • "Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det?"
 
Ibland kan omgivningen se tecken på att en person har utsatts för våld. Men ofta finns inga tydliga tecken.
 
Det kan också vara svårt att upptäcka våldet, eftersom personen inte själv ser sig som våldsutsatt. De kanske inte tänker på våldet som ”misshandel”, ”övergrepp” eller ”våldtäkt”. Därför är det viktigt att ställa frågor om våld genom att använda konkreta ord. 
 
– Det går att upptäcka, förhindra och stoppa våld. Genom att ställa konkreta frågor och agera på det vi får veta, så kan vi bättre skydda barn och vuxna från våld, säger Moa Mannheimer.
 
 

Checklista: Vad har ni på plats i din verksamhet?

Enligt världshälsoorganisationen WHO finns det några viktiga saker som behöver vara på plats.

  • Har verksamheten en rutin för hur frågeproceduren går till?
  • Har personalen utbildning i hur man frågar om våld?
  • Skapar personalen förtroende och ställer frågan till patienten i en trygg miljö?
  • Har verksamheten rutiner för vart man kan hänvisa patienten vidare för fortsatt hjälp?

Mer hos oss och andra